Som några av er nog redan vet så har jag nog skrivit att Tuva är åksjuk och att hon är osäker/rädd med nya hundar och nytt folk. Men igår när mamma körde mig in till Lund central (för att jag skulle träffa några kompisar och nya hundar, som Tuva också skulle träffa) så dreglade (eller vad man kan kalla det för) hon för att hon blev ju åksjuk. Så när vi kom fram så gick jag till dom andra, och blev glad för att Tuva morrade eller skällde inte på dom andra hundarna eller på mina vänner (mina kompisar hade med sig små och stora hundar). Så när hundarna hade hälsat på varandra så gick vi till bussen för att vi skulle till Lunds brukshundsklubb, så när vi hoppade på bussen så visade Tuva inget alls, sen när vi kom fram dit så släppte vi hundarna (i inhänganden) och då gick det hur bra som helst, för att Tuva morrade eller skällde inte alls på dom andra när dom var lösa (hon var som sagt också lös), så när jag tränade lite inkallning med henne så kom hon till mig med en gång. Sen när vi skulle hem så tog vi bussen tillsammans igen och då la hon sig ner i bussen och hon somnade nästan, och hon mådde inte alls illa (fast än att hon fick godis, när vi tränade). När vi var framme på lund central igen så tog jag tåget hem och då la hon sig ner och somnade. När vi klev av tåget så hämtade mamma och pappa oss, och just då när pappa körde så började Tuva att må illa, så då sa mina föräldrar att det var för att hon kunde se ut och det kan hon ju inte på buss eller tåg. Så jag tycker att gårdagen (13/8) var en väldig lyckad dag. Får ju inte glömma att hon lekte med dom andra hundarna med.

Ville bara skriva av mig lite och visa/berätta hur stolt jag är över Tuva.