Blandrashund
Jag sitter här och funderar om jag ska skaffa mig en ny kompis (så tomt utan hund) och då en blandras. Nu undrar jag vad det finns för fördelar och nackdelar med en blandis om man gämför med en renrasig? Tar mer än gärna emot tips på sidor som handlar om blandrashundar.
"Fördelen" om man nu ska säga så är väl att man kan få en hund med ett väldigt unikt utseende och kanske personlighet.
Nackdelarna kan vara många, "uppfödarna" till blandrashundar brukar inte ta så stort ansvar för sina Valpar och valpköpare, vill inte ha uppföljning eller liknande utan bara tjäna pengar. föräldrarna är ofta inte testade för sjukdomar, höfter eller mentaltestade. Valparna blir ofta inte vaccinerade och liknande ordentligt och du får inte alls det skydd som det innebär att köpa Valpar som finns inom SKK:s regler. Du vet heller inte alls vilka egenskaper som slår igenom just till din hund från föräldrar och äldre generationer. Du kommer alltså, om du köper en valp, att stödja ganska oseriös avel.
Sen får du inte tävla i exempelvis bruksgrenar, de enda utställningarna du kan vara med på är för blandras vilket kan vara ganska godtyckligt. Du får antagligen heller inte den "sammanhållning" med andra ägare av samma ras som du skulle fått annars.
Massa positivt tycker jag.
Dock ska man se upp vad för blandningar man köper, vissa blandningar är verkligen inte bra (beroende på vad för egenskaper av var ras som slår igenom), så väljer man blandras tycker jag att man ska välja en hund med så lika raser i som möjligt, helst ifrån samma rasgrupp.
Första generationen av blandras är oftast friskare än renras, men tar man Valpar sen på dem, så är det inte så :)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Har haft både renras och blandisar. Blandis valde jag pga lite olika saker. Tex för att jag inte ekonomiskt sätt vill lägga 10-13000 kr på en hund. Kanske har jag bara haft tur(peppar, peppar) men mina blandisar har varit starkare och friskare än vad min renrasiga varit. Min första blandis blev 13 och hade några öroninflamationer och det var allt tills han fick en tumör som 12 åring. Den jag har nu é 5år och bara haft en ögoninflamation. Min renrasiga schäfer hade EP, ett antal öroninflamationer, problem med bakbenen när han blev äldre. Han blev 11 år.
Sedan tycker jag det é charmigt att ha en hund som inte ser ut som alla andra
Jag har varit rätt noga när jag köpt mina blandisar. Har träffat "uppfödaren" kollat in ställena och deras hundar. Har haft bra kontakt med "uppfödarna" både innan och efter det att jag hämta hem mina hundar.
Jag har oxå sett till så att raserna som varit blandade har varit "lika" raser. Skulle ju aldrig köpa en hund som var blandad med tex tax och dobberman.
Hundarna jag har nu är blandning mellan rottis,dobber och schäfer och lillkillen är rottis, långhårig schäfer, golden och en liten gnutta BC från sin mormorsmor.
Det negativa är ju att du inte kan tävla i bruksgrenerna och inte ställa ut din vovve. Man har mer koll på föräldrarna och deras gener och sjukdomar bakåt i tiden tack vara stamtavla m.m. Gissar att man har mer kontakt med sin uppfödare. Fast jag har haft tur och haft bra kontakt med uppfödarna till mina blandisar. Du vet ju inte heller vilka egenskaper som slår igenom hos just din hund. Det är lite av ett lotteri med en blandis.
Önskar dig lycka till!
Pssss: Kanske du kan hitta något intressant på http://www.blandis.se/ Glömde skicka med länken innan.
Min blandras är världens underbaraste, han är mest lhasa apso 
Är inte särskilt insatt i blandrasaveln, men vår uppfödare var verkligen inte seriös. Tvivlar på att föräldrarna var testade och de har inte hört av sig en enda gång och frågat hur han har det. Tråkigt!
Men man får ju också räkna med att man inte vet hur hunden blir som vuxen, min hund är 30 cm i manke och jag har ingen aning om hur det kommer sig!
Tack snälla för svaren. Nu har jag lite att fundera på.
Har hafft en blandras och två renrasiga hundar förut och ingen av dom har frågat mig hur det går eller så.
Hej!
Har du tänkt något på att ta en omplacering då det finns så många hundar som är oönskade och som ingen vill ha. Det finns massor av hundar som söker hem.
Det finns de som är seriösa och där du kan få en någorlunda bakgrundshistoria. Det finns många omplaceringsverksamheter där det dyker upp Valpar med jämna mellanrum. Om du önskar en svensk finns Hundstallet, Tigerharen, Hittehund, polisen alternativt länsstyrelsen där du bor osv. Sedan finns det föreningar som placerar från andra länder. Då bör du tänka på att kolla upp föreningen ordentligt så att allt stämmer med infon och veterinärintyg osv. Och att du har många samtal med kontaktpersonen du får så att det byggs ett förtroende. Jag tycker att SOS Animals är bra, där min hund kommer från, men vet att till exempel Neverneverland har ganska mkt Valpar. Tar man en hund från utlandet bör man även sätta sig in i den sjukdomsproblematik som finns i just det området, då det skiljer sig en del runt om i Europa.
Lycka till, hoppas du hittar din hund! :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag har haft o göra med både blandras och renrasiga. Våran blandras var inte gammal 6 år pga tömör fick hon avlivas. Nu har vi bara renrasig. Sjuka kan alla bli även renrasiga men man vet ofta om en bakrunden på en renrasig det ser jag som fördel. Sen avel ja där är många oseriösa på blandrser, stora raser kollas sällan fäderdjuren hur höfter o den biten ser ut. Inte heller har de ställt ut kan vara fördel o låta en annan säga positivt om hunden. Men visst finns det dom som avlar seriöst med o verkligen kollar rastypiska tester o letar hane som passar, är väldigt måna vart valparna hamnar o hur det går för dom. Jag tycker ofta men hittar blandraser för billigt o dessa tar jag som slumpar ut dom till vilka som helst. Ursh ja såg senast idag en kull Valpar för 1 500kr st snacka om REA :-(
Så fördel med blandis: Billiga
nackdel: du vet inget om bakrunden, stämmer raserna änds som uppfödaren säger, du kan sällan lämna tillbaka valpen.
De beror på vad fär hund du ska ha alltså blandras.
Finns många sjuka blandraser med, finns många bladnraser som inte borde finnas, alltså såna kombenationer man inte ska para med, för de finns få folk som klarar/orkar ta sig an en sådan hund.
Så de beror på va man ska ha hunden till.
Största nackdelen (elr ja lika dåligt) är att många tar för högt pris för en blandis, över 5000kr tycker jag att man inte ska ta!.
Föräldra djuren m.m har ju ändå inte tat tester röntgen m.m som renrasiga hundar har m.m.
Sen tycker ja man ska ta en omplaceringshund. Det finns Valpar som kommer in med. Och så gör man en god gärning! det är de största posetiva!
Lycka till.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
11 stämmer du får även tävla SM med blandis, det som krävs är Tävlingslicens man får tävla i fler grenar med. Såg på SM via livetv då var det flera blandisar som tävlade lag :)
Jag har funderat och funderat å kommit fram till att det blir en renrasig kompis jag vill ha. Tack för att svar jag har fått.
Vilka raser funderar du på? Nyfiken :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Det roliga är ju att en blandras kan få ett eget utéende. Jag tycker det är kul med hundar som är lite egna och inte ser ut som så många andra.
Det viktigaste när man skaffar en blandras hund är absolut att läsa in sig på alla raser som ingår (om man vet vilka det är) så att man har nåt hum om egenskaper, storlek, päls kvalité m.m.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#13: Tycker du tagit ett vettigt beslut, bara för att blandraser kan vara charmiga personligheter med ett annorlunda utseende är det absolut inte värt att stödja oseriös avel. Det gäller såklart renraser också så var noga när du väljer kennel, men chansen att hitta en seriös uppfödare där är mycket större! :)
#16 Blandrasavel är inte oseriös, finns många seriösa också, likadant i rasaveln.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#17: En klar majoritet av blandrasavel är oseriös i mina ögon, det krävs nämligen mer för att vara seriös i mina ögon än att få fram söta Valpar. Därmed inte sagt att det inte existerar men särskilt många har jag inte märkt att de är. Väldigt få för ex. någon slags stamtavla, håller koll på sjukdomar längre bak i leden, testar sina hundar för rasbundna sjukdomar, kollar marknaden för sina blandraser innan de tar kull, har ett vettig mål med sin avel, skriver kontrakt med alla inblandade, väljer nogrannt ut sina köpare, skaffar dold fel försäkring, håller kontakt med sina köpare och är tillräckligt kunnig för att kunna svara på frågor.
Det finns en anledning till att en majoritet av alla hundar i omplaceringsverksamheter eller på Blocket är just blandraser.
#17 har bara stött på 1 seriös blandras uppfödare! och har adlrig stött på nån mer efter dem, fast ja har vart kontakt med tusen pers. (jätte många i alla fall)
Så man kan ju undra vart rästen av dem är?
#19 Jag har stött på många seriösa.
Men ja alla tycker olika.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Har faktiskt också hört om flera seriösa, uppfödare till vänners hundar.
Jag sugen på att skaffa mig en Lapsk vallhunds tik. Tror att den rasen skulle passa min levnads stil ganska så bra eftersom jag älskar natur och friluftsliv. Har hafft en svensk lapphund förut och undrar om det är stor skillnad på dom förutom utseendet då.

#22 De svenska lapphundar jag träffat har varit ganska lugna individer (är inte många jag träffat av rasen), de lapska vallhundar jag träffat har varit betydligt livligare och haft mer vallinstinkter i sig. Kan säkert bero en hel del på om de avlats för arbete eller utställning också och variera från individ till individ.
Min tik är blandning med lapsk vallhund då hennes pappa är renrasig sådan. 
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Jag hadde en svensk lapphunds hane för 10 år sen och tycker inte riktigt om pälsen på dom. Dom har med sig halva skogen när man kommer hem, annars är det en helt underbar hund i mitt tycke. Någon som vet om det är stor skilnad på Svensk och Finsk lapphund?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hej!
jag älskar blandisar! Jag har en egen o hon är något alldeles speciellt.
Blandisar kan få mycket olika personligeheter trots om det är olika Valpar i samma kull så är ingen som den andra
Fördelaen med blandis tycker jag är att de får många olika egenskaper från olika hundar
Lycka till!!
#25 Olika personligheter frå ju även renrasiga Valpar, ingen är den andra lik.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Har du funderat på omplacering/adoptering? Mina båda hundar är adopterade från Spanien och de är helt underbara. Om man vill ha "gemenskap" har ju många organisationer som den jag adopterat från massor av träffar osv.
Inte bara får man en hund med otrolig personlighet beroende på vad den gått igenom, men man räddar också två liv. Den man adopterar och den nya hund som får ta hundens plats ;)
Bild på Seth, min vackra fd. gatuhund och blandis med allt möjligt. Han är lite blöt där men…
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#8 mina hundar kommer också därifrån! Jag volontärjobbar mycket på hundgården så jag vet att de är bra ;)
Såg förresten för sent att TS bestämt sig för renrasig, grattis! Kan dock inte tala väl nog om adopterade hundar ;)
Det är inget för mig. Vil ha en valp som jag får upfostra från grunden.

Beror väl på vad du ska ha hunden till, de flesta raserna passar ju till friluftsliv och vara ute i skogen osv.
Upplever den lapska vallhunden lite som en skandinavisk BC, en ras med mycket motor i som säkert lätt blir uttråkad. Så det beror väl mycket på vad du tänkt göra med hunden, typ daglig aktivering och sådant.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#26 - mnä stämmer men jag tänkte på att de får olika slags peronligheter från olika sorts hundar…
#20: Precis, och alla har vi olika krav på vad som kan räknas som seriös.