Så länge du tvekar borde du inte skaffa en till,sånt ska man vara absolut säker på,speciellt om man redan har en hund.

Det är ju inte bara en följeslagare,det blir dubbelt jobb dessutom…

Jag är väl medveten om vad som krävs och vad som kommer att krävas av mig om jag skaffar en till. Tveksamheten ligger inte i skaffandet i sig utan i hur min andra vovve kommer att reagera på en ny hund.

Självklart kommer det inte bara att bli en följeslagare, därför skrev jag "…"

#1 Håller med dig. Vi har en rottis/shäfer kille som då är en stor hund. Men vi ville även ha något litet men visste inte vad för ras..
Så vi väntade TILLS vi såg i en rulltrappa en toy pudel. Dagen efter hämtade vi henne! Namn bestämmde vi redan när vi såg pudeln vid rulltrappan, så det var bara något som vi kände skulle vara perfekt. Och nej, våran stora hund har inte ätit henne haha :P

#3 Håller du med #1 om att jag inte borde skaffa en till, eller…?
Jag förstår inte riktigt :S

4,Jag har inte sagt att du inte ska skaffa en till,men du själv ställer dig ju tvekande till det pgr av din första hund,då kan tyvärr inte jag uppmana dig till att göra det,eftersom sånt ska man vara helt säker på det 'är min åsikt.

Jag har från början sagt jag vill ha 2 hundar men innan jag skaffa en till var det ett måste att få chanels självförtrende bra så hon vågar säga ifrån lite med. Sen att vi skaffa en pudelvalp är slump i sig med lite iaf. Hade vi inte blivit fodervärd så hade jag fått vänta lite tills vi hade dom pengarna o köpa en för. Men jag säger man måste känna 100% att nu ska vi skaffa hund nr 2. Jag ångrar inte en sec att vi har en till, har fått den frågan av bekanta. Nu har vi bra rutiner och hon håller sig minst 2 tim allså hinner jag med egen tid till var o en. Det tror jag är jätte viktigt. Sen är jag arbetslös o söker jobb min man arbetar natt olika dagar därmed finns han hemma om dagarna när man har jobb. Planera är viktigt för mig så jag inte behöver grubbla o böka med hundarna.

Sen att skaffa en valp tror jag är det bästa för din hund om du ska skaffa hund men du måste känna dig 100% säker :)

#4 Nja alltså de jag säger är att antingen ska det klinga, eller så ska man nog vänta lite. Sen känner man att tiden räcker så varför inte :)
Men oavsätt ras så är inte motion det ända en hund behöver.

7, ja det ska klicka för hela familjen o även hundarna :)

LITE OT: Vi var på sem o då var hundarna hos hundvakt och enja var hos uppfödaren. Har aldrig sett chanel så glad när vi åkte o hemta hem enja hon bara tjöt av glädjen när hon såg henne :) sånt värmet i hjärtat o veta att hon gillar den lilla så mycket. Enja vart givetvis jätte glad med. Det vart lite stempel på att enja var saknad av chanel.

hej

när en fd vän skaffade hund så ville min inte leka med dne på över två veckor. hon gick bara undan och morrade.

efter ytterligare två veckor leker de jättefint ihop.

min fd kompis andra hund var med mycket undergiven, men hon har lärt sig säga till valpen på skarpen. det tror jag att din med gör om du skaffar en till:)

Eftersom jag redan har en hund så vet jag vad det innebär, med ansvar, ekonomi, motion, aktivering m.m. och att alla ska vara överrens om beslutet att skaffa en (till) hund.

Jag är 100 % säker på att jag klarar av det, men det som gör mig osäker är om min hund klarar av det.

#9 Jo hon har börjat säga ifrån mot mina syskons hundar (en bordercollie och en soft coated wheaten terrier) som är större än henne själv (Marta är ca. 25-30 cm i mankhöjd).

11, det låter inte som hon är så feg ändå säga så stora hundar menar jag. Hur har du uppleft att hon är svartis? Det kan vara så att hon anser sig behöva skydda dig mer lr mindre. Jag tror inte hundar se/känner som vi upplever dom.

#12 Det är bara mot vissa hundar hon kan säga ifrån och detta är något hon har börjat göra under senaste tid. Träffar hon en hund hon inte känner, främst unghundar, så backar hon undan.

Kanske var svartsjuka fel ordval. Jag vet inte om hundar kan känna svartsjuka, men hon visar det beteendet, därför skrev jag svartsjuk för att alla ni här skulle förstå vad jag menade. 

Hennes s.k. "svartsjuka" märker jag tydligt på hennes sätt att vara. I början ville hon inte dela någon annan än mig, hon kom och satte sig mellan mig och min gubbe, precis så som barn gör. När vi ligger i soffan och myser, ser film och bara ägnar oss åt varandra så pockar hon på uppmärksamhet.
Hon kan, tex, hoppa upp på min rygg och "gräva" mig på ryggen med frambenen. Hon piper "gråter" när vi "inte ser henne"