Snoddens jobb mellan 2-3 år
När Snodden var i sin värsta trotsperiod,valde han själv vilket jobb han ville ha(kan man säga) fast det var matte som spann vidare på iden
.
Han hade en förkärlek för barn med handikapp,pensionärer i rullstolar,det fanns för honom inget trevligare än att få hälsa på dessa,och han spred sin glädje hos dem i stort sett varje dag,både på prommisar och jobbet.
Så han och jag gick en kurs för en väninna jag har,som är utbildad på hundar som arbetar med handikapp av alla de slag.
Vi inskolades på ett fritids för multihandikappade ungdomar på en gymnasieskola.
Och vi prickade alldeles rätt,det fanns dom som skrek viftade med armarna slängde saker,Snodden reagerade med att stå still och vänta tills anfallet gick över,sen gick han närmare och när det kom en hand på hans päls så sken ungdomarna alltid upp,och leendet spred sig och allt blev lugnt igen.
Detta arbete hade vi 2 dagar i veckan mellan 7-12 på förmiddagen,och glädjen både för personal och elever,var alltid på topp dom dagarna,eleverna frågade efter Snodden varje dag och det hängde en stor planch i hallen,med en förstoring på Snodden som dom pekade på och log till varje gång dom gick ut och in….Han fick jobba med detta tills han var 3 år,sedan kom det in elever med allergi,och då fick vi avsluta,men detta var nog det roligaste jag gjort med en hund som varit i trotsåldern.
Jag lägger in bilder nedan och skriver över vad som händer på dem,det är endast 2 elev med på bilderna,dessa var de enda föräldrar som med glädje ville sprida bilder på sin son och bästa kompisen,och sånt måste man respektera från de andra.
Här nedan vilar han ut efter prommisen till jobbet på morgonen,innan alla elever kommer…
Denna kille var helt orörlig och kunde bara skratta,så när dom skulle ha gympa med honom såg alltid Snodden till att allt gick till som det skulle.
Här är det pause och Snodden ser till att eleven mår bra.
Det fanns andra mera rörliga som var mera oroliga,men Snodden fanns på sidan om och lugnade ner.
Snodden kollar så alla sitter vid bordet och får sitt fika.
Man måste få leka själv också medan de andra tar sin vilopause,då är världens bästa handske allra bäst
.
En sovstund efter en arbetsdag,innan matte och jag går hem.
Härliga bilder. Tror att både handikappade barn o gamla mår bra med djur i sitt dagliga liv. Dom lever upp då dom känner ett djurs kärlek.
Jag styr själv mitt liv med mina tankar o känslor.
7,Javisst är det så,man har ju själv lärt sig otroligt mycket på det,men den skönaste känslan är i alla fall att man fick förgylla deras vardag under 1 års tid
Tack för att du delar med dig av fina bilder på din goa Snodd!
Zabelle
9,Tack Boel ja han är verkligen min goa lite speciella Snodd…han och alla andra vovvar i världen
åh vad fint och underbart. :) Blir helt varm i hjärtat.
Himmla fint jobb Snodden valde 
härliga bilder du bjuder på då man ser han arbete i olika aktiveteter. Jag hoppas fler hundar väljer arbete hos bra behövande unga som gammla behöver lite mer solken som djuren faktist ger
11-12 Tack….vad som var så roligt med honom var ju att han i stort sett valde det själv,fanns inte en pensionär i rullstol eller gå stol som inte ville heja på prommisarna,vi bodde nära detta fritids och möttes väldigt ofta då dom var på prommis,och på den vägen fortsatte vi.
Jag kan ju säga att det var den lättaste tonårperiod jag haft på en hane,han fick ju verkligen jobba både med huvud och kropp,så dom dagar han var ledig så gick lydnaden som smort,han älskar verkligen att jobba både psykiskt och fysiskt.
Underbart jobb han valde och ni förgyllde livet för de handikappade
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
14,Tack,ja det är en tid man aldrig glömmer
Vilket underbart jobb!
Funderar själv på att utbilda mig till vårdhundsförare.
16,Ja det var det
sitter här med en glad tår på kinden. Har jobbat som personlig assistent i en träningsklass i 5½ år.
Helt otroligt att människor som du och hundar som din vill och kan göra detta. Helt otroligt av skolan att haka på. Synd att det kom en elev med allergi men jag är övertygad om att Snodden aldrig blir glömd.
Tack för att du finns.
18,Tack vad fint skrivet,då vet du också hur det kan se ut när man glädjer sådana människor, snodden glöms aldrig,planchen finns ännu kvar och idag är han ju 8 år.
Starta ny diskussion