Kastrering på hanhund
Jag har precis börjat ta hand om en mix på Finsk Lapphund/Finsk Spets som inte fått någon uppfostran, alls, på 4 års tid. Måste bara säga att hunden är så gott som förstörd och jag gör mitt bästa för att både bygga upp honom och lära honom allt igen som en valp från ruta 1. Sedan kommer han nog gå till omplacering då jag inte anser detta vara rätt ras och kön för mig och hans riktiga ägare flyttar till USA.
William som hunden heter är otroligt energisk! Han vill inte vara inomhus och hur långa och utmattade promenader man än går så vill han ut igen, som att han aldrig brukade få gå ut så han vill ta tillfället i akt. Kopplet är så gott som omöjligt och det tar minst en timme av varierande lek och koncentrationsövningar för att han ens ska titta på mig, och det händer.. Nästan aldrig. Inte ens köttbullar och falukorv kan man lockas med när man är utomhus..
Det största problemet är hur otroligt hormonell han är. ALLA kissfläckar ska undersökas och markeras och jag vill inte ens prata om vad som händer när han ser en annan hund. Även om hunden går 50 meter framför oss blir han helt galen. Det är ytterst få gånger vi har kunnat passera en hund på andra sidan gatan utan att han dragit och skällt helt skogstokig, och jag har verkligen provat olika metoder.
När han väl träffar en hund (inomhus som exempel) så är han otroligt dominant. Han är inte aggressiv men han testar alla hundars gränser till max och en vacker dag kommer han åka på dyngstryk. Han juckade en hel kväll på en annan hanhund (7 månader gammal). Han bara vägrade ge sig även fast jag försökte lugna ner honom och få honom att koncentrera sig på annat.
Till frågan. Jag har föreslagit för ägaren en kastrering för jag tror verkligen det skulle hjälpa. Och fortsatt träning förstås. Men skulle det fungera eftersom han är 4 år gammal? Skulle han lugna sig och bli mindre hormonell eller skulle det ta minst upp mot ett år innan något händer överhuvudtaget?
Har även ett annat problem jag tar upp i en annan tråd.
Tack på förhand!
/Madelene
Som jag påtalat i många andra trådar så är inte kastrering en garanti för att dom ska lugna ner sig,i de flesta fall får dom andra oönskade beteenden som jakt och annat i överflöd,som är minst lika jobbigt att få bukt med.En kastrering innebär alltså inte att det funkar vid löptik eftersom det ligger så långt ner genetiskt på en hund.
Att han håller på som han gör beror rätt och slätt att han inte har haft en stadig förare,man måste då börja med att bygga upp ett förtroende för hunden,en hund kan ta upp till 1 år på sig att boa in sig hos sin nya familj ibland ännu längre.
Han behöver inte vara hormonell bara för att han luktar på alla kiss fläckar,dom läser aftonbladet på det viset också,där handlar det återigen om kontakt och träning.
Varför ska han träffa hundar inomhus alls så länge han är så här?,det bästa är att träna upp kontakten mellan dig och hunden först,och sedan ta prommisar med andra hundar i koppel,som störning tex.
Tycker Spike svara bra detta med möt problem ni har, även kastrering. Sen detta med kastrering att det ska få han lugnare vet jag inte riktigt om det funkar, jag dok tycker det är helt ok att kastrera. Sen finns det även kemiskkastrering för se om det ger verkan, bara en tanke.
#1 Tack för ett bra svar!
Det är utomhus när man passerar en hund som han blir helt tokig. Det är så gott som ett träningspass. Och att undvika andra hundar hjälper inte heller detta problem, så därför låter jag honom träffa andra lugna och sansade individer för att börja få bukt på problemet.
#2 Precis, men det var ju därför jag skrev den här tråden. För att få veta om det funkar. Men tydligen inte riktigt på det sättet jag hade önskat så förmodligen kommer vi tänka om. :)
2,Vad jag vet om kemisk kastrering är att det kan bli följd sjukdomar.
Själv skulle jag aldrig kastrera om det inte vore för en medicinsk anledning,har ju haft hanar sedan 90-talet nu både omplaceringar och egna,ingen av dem behövde jag tänka tanken att kastrera ens,och det trots att några farit riktigt illa i sina förra hem.Det krävs jobb och åter jobb,och det är ju därför man skaffar sig en hund tycker jag,intresset måste ligga allra först.
3,Jag har några frågor till dig…vill hjälpa till att bena ut lite av det du skriver
.
Hur länge har du haft hunden?
Bor den hos dig stadigt nu?.
Är det enbart du som är ute med hunden?
Vad har du kört för kontakt övningar? och hur länge?.
Hur länge har du undvikit andra hundar vid promenader?.
Tips….Låt din hund träffa lugna sansade hundar ute i stället för inne,inne kan ni ta sen när hunden är trygg i sig själv.
#5 Jag har inte haft honom länge alls denna gång! Dock har jag passat honom förut många gånger när ägaren blivit less på honom…
Så länge, ja. Men jag känner att han varken är en ras för mig eller att vi har den där speciella "kemin" man behöver mellan en hund och ägare. Men jag tänker ha honom här så länge det behövs för att han ska må bättre och klara av en omplacering. Hans riktiga ägare far nämligen till USA.
Vi har provat små kontaktövningar inomhus, ögonkontakt. Eftersom han inte har någon aning om hur viktigt det är att hålla koll på sin ägare så tar det tid för honom att förstå att det är mina ögon han ska kolla in i och inte godisen. Så vissa gånger får jag berömma honom för en millisekund han tittar på mig och andra gånger är det bättre. "Fråga om lov" med ögonkontakt, där han ska titta mig i ögonen om han vill hoppa upp i soffan eller liknande. Många andra småsaker så som att vänta med att ta godsaken tills han får ett varsågod, (titta mig i ögonen) Bara för att smått få en kontakt mellan varandra. Och det är bara i en vecka nu. Utomhus är detta fortfarande totalt omöjligt dock.
Undviker dem inte, eftersom det kan förvärra. Men går gärna en omväg utan att hunden tänker på det. En vecka här med.
Träffa andra hundar i en hundgård (tennisinhängnad) som exempel? Ska jag försöka få honom att lugna ner sig först innan jag släpper honom så jag inte berömmer hans hetsiga beteende?
4, Jo, jag har läst det men tänkte om man provar typ 3 mån kemisk för att se nån verkan ger det bra verkan ja då kan man kastrera honom. Sen tror jag mer på att han behöver "landa" och sen mer träning och känna sig helt trygg med nya hemet det tar tid det måste man ha klart för sig direkt när man tar en omplaceringshund.
6,Tack
vilken smarrig räkmacka mums
,klart man hjälper bara roligt
.
7,Låter inte bra det där med ägaren,hoppas hunden inte känner av att du känner så,det är dom smarta nog att göra snabbt vilket kan leda till att hunden ändå inte litar på dig fast du tränar den rätt.
Jättebra att du kör kontakt övningar med honom,lite tidigt att begära det utomhus ännu eftersom hunden inte har stressat ner alls ännu.
Tips här blir kokt färsk lever som godis,oemotsåndligt för de allra flesta hundar.
Återigen det förvärrar att möta hundar om din hund inte har den rätta kontakten med dig som förare,jättebra att du går en omväg på ett smart sätt dessutom.
Skulle rekommndera dig att ta en lugn sansad koppelprommis med dina vänner,utan att dom får hälsa på varandra den första tiden,deras ska också vara kopplade,du förvärrar allt om de andra är lösa och leker på den tennisbanan,det enda hunden känner då är stress eftersom den inte vet hur den ska bete sig ännu.
8,Håller inte med dig där,varför prova det och ta risken att den får något fel?,inget jag skulle riskera i alla fall
Vill ge dig en rekommendation eftersom att du sa att han är energisk och vill ut även om du gått oerhört långa promenader. Hunden har Finsk Lapphund och Finsk Spets i sig varav båda är jakthundar men Finska Lapphunden har använts av samer i urminnes tider inte bara i jakt men också i drag. En Finsk Lapphund är en rent utpräglad slädhund så jag rekommenderar dig att skaffa sele och haka på ett däck och sedan gå ut och låta hunden dra flera kilometer. Lapphunden är en hund som verkligen kräver att dra. Motionen han får utav att dra kommer trötta ut honom och minska hans energi vilket också kommer göra honom mer mottaglig vid inlärningar och göra honom mindre vild mot andra hundar.
Bästa du kan göra är egentligen inte en kastrering utan träning av allmänlydnad och låta han arbeta rejält. Båda hundraserna han har i sig är hundar som kräver oerhört mycket fysisk och tung träning.
Kastrering är lösning på 2 djur jag vet om men just hundar neee där är så ovisst men just hästar/hingstar och katter där väljer jag kastrera rakt av :D Men hundar har jag fattat att det är som lotteri det kan vara mirakel men det kan oxå vara tortalt bortkastade pengar, man ser allså ingen skillnad alls. Enda man garanterar är att den kastrerade hanen inte gör tikar på tjocken men sen vet man inte slutresultatet iaf.
#10 Idag är den första dagen han börjar ta det lugnt inomhus. Han har inte stressat upp sig något, förutom att jucka i luften då… Har följt råden att gå lugna promenader med mera hjärngympa och mindre stress. Och att möta hundar går bara bättre och bättre. Idag tog vi in på en gata strax efter han sett hunden. Efter lite enkel tillrättavisning och utan att stressa upp honom (fot-träning) så tittade han rakt fram fast hela hans kroppsspråk bara skrek att han ville titta bakåt.
En annan gång vi mötte en Jack Russel skällde han bara två gånger, jag gjorde en enkel tillrättavisning med kopplet vände in på gatan där de hade gått och försökte mig på lite koncentration. Han lugnade ner sig och drog inte i kopplet fastän dofterna var överallt. Sedan när han var lugn och duktig fick han nosa hur mycket han ville.
#12 Jättebra tips! tack så mycket! Nu ska jag ut och leta däck. ;)
**
Nu har jag pratat med ägaren om att kastrering nog inte är lösningen på problemet. Så fortsatt disskutering om hans beteenden kan vi ta här: Hjälp med beteende**
Jag måste säga Lenava duktig du är på att svara alla och ge ut dina kunskaper självklart belönas du med något gott.Lena
