vek valp
Min valp, 3 månader idag, av liten ras är otroligt vek eller hur jag skall förklara det.
Han bor med sin kullbror och ibland börjar dom bli lite sura på varandra, snor varandras/mina grejer osv o säger jag till honom då kryper han nästan ihop.
Jag är aldrig elak eller hård, utan kan säga ett bestämt Neej! samtidigt som jag går mot honom, försöker sedan avleda honom med något ännu roligare (hans favorit leksaks osv) så att han skall ta den istället för det han nu tagit som han inte får lov att ta.
Men det är just vid "Neej" som han liksom nästan kryper ihop, svansen mellan benen osv.
Är det för att han skäms eller är han rädd för mig? :S
När jag precis kommit fram till honom för att ge honom något annat att leka med är han super glad, viftar på svansen och släpper det han tagit.
Ingen har varit elak mot honom, hans bror kan vara rätt "på" men min valp är den som gärna drar sig undan när leken blir för "hård". Kan han vara lite vek som individ?
Försöker vara så positiv i uppfostran som möjligt men ibland måste man ju säga till.
Usch det där är svårt jag har samma problem med min omplacering fast pga hans tidigare liv, man får så ont i magen när de gör så och folk utifrån tror jag slår han :( skulle jag aldrig göra. . .
Hoppas det kommer in massa bra tips i denna tråd, som vi oxå kan ta del av =)
Jag tycker inte du ska se din valp som vek,däremot signalkänslig,alla hundar har olika personligheter även om dom kommer från samma kull.
Vad jag skulle vilja tipsa dig om är att,när den gör fel säg inte ordet nej eller fyy,avled bara med en annan sak,träna på att få kontakt med hand/kropps signaler,då behöver inte valpen ta åt sig så hemskt,vilket det är det den gör när den beter sig så…
Ett annat tips är ju klicker,det skulle nog funka suveränt på din valp
.
#2
Tack för tipset! Jag känner mig ju som världens hemskaste hundägare när han gör sådär. Skall sluta använda ordet då och bara avleda honom.
Men hur skall jag göra om han t.ex äter av sin brors mat och inte tycker att något annat ät godare :p. Locka med köttbullar kanske funkar? xD
3,testa att ställa hans skål så långt bort det går,eventuellt i ett annat rum…
Sättet du går mot honom på kan vara en signal nog. Läs gärna "Lugnande signaler" av Turid Rugaas den tycker jag är jättebra och jag märker på vår lilla kille hur han blir riktigt förvånad och kollar extra på mig när jag använder de lugnande signalerna. :D
#4
Ja jag får väl göra det, kruxet är bara att brorsan aldrig äter upp sin mat direkt utan äter först hälften och sedan resten efter 1-2 timmar. Men jag kan ju ta upp skålen och sedan kolla om han vill äta upp resten efter en tid :).
(Men jösses vad härligt det är med Valpar endå :D! Speciellt när båda två somnar i ens famn! Underbart :). )
#5 tack för tipset! Tänkte åka till biblioteket någon dag och kan kika lite på böcker om signaler osv då :)!
Jag har en lista på bra böcker om du vill ha.
6,Ja gör det,visst är det kul.
När du är på bibblan kan du kolla in Anders Hallgrens böcker.
Våran tik är med singnalkännslig och hon är 4 år. Jag gillar inte att hon hittar kattskit ute för hon äter det, jag kan inte ryta i o säga nej för då ser det ut som jag slår henne. Detta har gjort att man får tänka på lite hur man är inte ska man vara för larvig heller men inte för "bufflig" beröm till tusan när hon gör rätt och vid fel gör man om det kan man säga tills det blir rätt. Dålig på förklara men hoppas du fattar.
Starta ny diskussion