#0 Nu känner jag mig träffad. Hoppas att detdär inte var riktat som kritik mot mig.

Jag väntar barn och saknar totalt energi och ork, vilket Prillan får betala för. Jag lämnar bort henne till en fodervärd för en kort period, men säljer henne absolut inte! Kan inte tänka mig att sälja min ögonsten men att hon ska få ha det lugnt och skönt hos någon som har tid och ork ä för mig en självklarhet. Jag vill att hon alltid ska ha det bra. Generellt tycker jag absolut INTE att det är ok att omplacera sin hund pga något man hade kunnat räkna med skulle inträffa. Då kan man låta bli att skaffa hund från början. Däremot att försöka lösa situationer till hundens bästa ser jag inget fel med.

1,Vet inte varför du känner dig träffad?,jag talar bara om min åsikt i detta,och ditt samvete kan jag inte styra över.Dessutom var det inte endast vid graviditet jag drog upp det utan generellt…

Men jag kan berätta att jag varit gravid 3 ggr i mitt liv och haft både 2-3 hundar i mitt liv,dessutom var jag förlamad i bägge benen och hade 3 hundar,visst var det kämpigt men det gick det med.Troligtvis för att jag såg mina graviditeter som ett friskhets tecken,och inte något som drog ner mig trots foglossning och akut snitt osv osv.Men men alla är vi olika.

Fast jag undrar hur man tänker när man lämnar sin hund för ett tag,den missar att få vara med om sin nya familje medlem,och får växa upp med den från början,det bandet mina ungar har med mina hundar är underbart att se,för dom har alltid levt sida vid sida.

Och hur känner sig dessa människor som haft hunden ett bra tag,och fäst sig vid den och sen måste återlämna hunden,troligtvis när den också knytit band till dem,jag skulle aldrig kunna utsätta någon för det oavsett hund eller människa…nu fick du min åsikt i det,men som sagt det var inte bara det jag tog upp.

För mig finns inte ordet orkeslös,utan oavsett hund eller människa så är det min plikt att ta hand om det jag skaffat mig,och lägga mina egna behov åt sidan den stunden,och det har jag alltid gjort av kärlek till mina hundar och barn.

Jag vill lösa det till det bästa. Skulle det bästa för min hund vara att jag omplacerade henne så skulle jag nog också göra det, med det inte sagt att jag älskar henne mindre för det.
Men skulle det uppstå sitatutioner som gör att hon skulle få det bättre någon annanstans så vill jag också ge henne den chansen och den kärleken.

3,Jamen då skulle du kanske inte ta tillbaka hunden igen om du såg att den hade det bra?,det måste ju vara hemskt för alla.

#4 Det vet jag inte.. Sånt är jättesvårt att avgöra innan man själv är i den sitsen och det får liksom avgöras lite från fall till fall tycker jag. Alla hundar (och människor) är ju individer.
Dock så sägs det ju att hundar faktiskt anpassar sig något grymt bra.

#2 När jag skaffade mig hund så antog jag även ansvaret att se till att hunden alltid får det hon behöver. Det är så jag ser det. Angående denna fodervärd så är det överenskommet att Prillan ska bo hos dem en period. De ser det som en jättechans att få ha hund under en period de kan ha hund. Just nu är de lediga men kommer börja jobba i juni. Bättre att de har Prillan hos sig till låns än att de skaffar en hund för att omplacera den när de inte kan ha den kvar.

#3 Vi tänker nog likadant. För mig krävs det något aldeles speciellt extra för att jag skulle fatta beslutet att omplacera Prillan. Tex. att mitt ban skulle bli jätteallergiskt. Då skulle jag naturligtvis se till att hon hamnar i det bästa hem som går att uppbringa.

Jag skulle heller aldrig kunna lämna min hund. Det enda skulle vara, att jag blev så sjuk att jag inte var kababel att ta hand om honom själv. Eller att hunden är så sjuk att den måste avlivas.

Bara jag lämnat honom en dag hos uppfödaren när vi varit på något han inte kan vara med på saknar jag honom och bara längtar att få hem honom igen.

För mig har det varit nästan lika stort beslut att skaffa hund som att skaffa barn. Även om livet lagt krokben för mig ibland och inte precis gått som jag har tänkt, så har jag fått lösa det efterhand.

Jag har ingen erfarenhet av att lämna bort någon hund. Däremot har jag tagit hand om flera omplaceringshundar som inte längre passat in i sina familjer, av olika anledningar.

Min nuvarande hund riskerade att avlivas för att han blev aggresiv mot familjens nya bebis. Han hade varit nr 1 och fått all uppmärksamhet och plötsligt kom någon annan och tog "hans plats".

Hos oss får hunden all uppmärksamhet och aktivering han behvöver och han är den mest fantastiska hund jag haft. Skulle aldrig kunna lämna tillbaks honom nu.

2,Jag vet hur du tänker,men jag håller inte med dig,om du läser mitt inlägg igen så ser du min uppfattning om det,Prillanr har det ju bra hos dig som jag ser det,och då fattar inte jag hur man kan lämna bort och sedan ta tillbaka hunden,både barnet hunden och ni missar allt som en familj med hund och ny familjemedlem innebär på det viset…min åsikt!,självklart kommer ju dom som haft Prillan också att bli ledsna,Prillans band till dom är det någon som tänker på det?.

5,finns inget bra med omplaceringar,det tar minst ett år för hunden att aklimatisera sig ordentligt,och under den tiden är det av yttersta vikt att den hamnar hos rätt person.Hade jag omplacerat en hund(vilket aldrig kommer att ske) och aldrig för en tid heller,så hade jag för hundens skull lämnat kvar dem om den hade haft det bra,det är i mina ögon det mest humana,det är inte bra för en hund att flytta runt i sitt liv.

#9 Var kommer den infon ifrån? Att det tar ett år?

Jag tycker det är dumt att folk försöker få omplaceringar till något dåligt. Visst finns det de exemplaren, som bara omplacerar och omplacerar så fort det inte passar och fall där hunden kanske får må sämre än vad den hade gjort från början istället.
Men för många är det också ett väldigt jobbigt beslut att ta, att ens inse att ens älskade hund skulle ha det bättre någon annanstans är ju skitjobbigt bara det. Och där tycker jag absolut inte att det ska behöva ses som en skam att omplacera sin hund, då kanske folk inte vågar göra det och då får hunden leva sämre för det.
Det är väldigt starkt att klara av att göra det och se till hundens bästa.

10,Du kan fråga runt på klubbar hos uppfödare och skk också om du inte tror det….utvecklingen går framåt.

Nu pratar vi om omplaceringar som redan har det bra eller hur?,om du läser mina inlägg så ser du att jag absolut inte är emot omplaceringar,men då ska också hunden få stanna där,det är inte bra att flytta runt på hundar säger sig själv.

Från det ena till det andra,jag hade ju flera punkter i huvudinlägget,vad säger ni om hundar som omplaceras/avlivas pgr av dövhet/blindhet?.

#11 Vilken utveckling går framåt?

Du skrev om att omplacera för ändrade förhållanden. Ändras förhållandena så att hunden måste omplaceras då är det ju något som gör att hunden inte kommer ha det bra annars.

Vad anser du om att lämna bort sin hund till hundvakt då? Eller hundpenionat? Om man åker bort en kortare tid, är det lika fel?

Hur kan du "absolut inte vara emot omplaceringar" när du säger att du aldrig kommer att kunna omplacera en hund och att du skulle få det att fungera oavsett?
Och att du dessutom får det att låta väldigt nedvärderande emot de som väljer att göra det..
Om något av dina barn skulle vara allergiskt, skulle du då hellre låta det barnet leva på tabletter eller eventuellt låta hunden få ett sämre liv för att du absolut inte skulle klara av att omplacera den?

#2 Ren nyfikenhet bara. Vem gick långprommenaderna med dina hundar när du var förlamad?

#12 Jag tycker att det är från fall till fall. För vissa hundar är det inga problem alls att anpassa sig till ett sådant liv, för vissa kanske det kan bli skitjobbigt. Återigen så anser jag att man gör det som blir bäst för just den hunden.

#12 Jag har haft en hund som belv döv när han blev gammal, men han klarade sig bra ändå. Man fick tänka sig för lite extra så man inte skrämde honom om han låg och sov.

Tror även att blinda hundar klara sig bra om man inte flyttar runt saker hemma.

Jag hade inte avlivat hunden pga det.

14,Jag själv faktiskt rullade ut i rullstolen…vi bodde på landet och hade 3 stora åkrar utanför,plus att dom hade hundgård,sen hade jag en 15 årig son som gick långa turer med dem.

15,Ja alla har vi delade åsikter,men jag vet att en hund är inte en robot alltså ska den ha samma status som allt annat levande på jorden.

16,Min gamla collie kiwi blev i stort blind när han var 12 år,det gällde som du säger att inte flytta om hemma och så,och det funkade jättebra,han fick verkligen tillfälla att använda nosarbetet då.

Chanel vart omplacerad så hennes kompis vart svårtbiten och fick både synfel och lukten försvann det gjorde att hon vart livrädd för alla hundar hon kunde då inte avgöra vem det var kunde lika gärna vart den/dom som anfallit henne. Så där vet jag orsaken och anser den var bra. Men visst ser man många hundar som omplaceras innan de får barn pga man snart ska få barn så kan dom inte ha kvar sin hund. 14, Jag vet att du INTE omplacerar din hund utan du har nu problem med att du inte mår så bra det är "tillfälle" och jag skulle gärna ställt upp som tillfälling hundvakt/fodervärd för bakanta i din sits.

Men vad jag blir paff över är att många jätte många med omplacerar sina hundar och de kan vara hundar som är äver 5 år med pga ändrade förhållanden oftast arbete som är problemet och att dom känner att de vill inte gå ut efter jobbet de vill vara hemma o ta det lugnt. Där blir jag paff efter haft en hund i flera år sen kommer på ne jag orkar inte… Man får barn som inte tål hunden, jag hade det så med katter jag ville inte se min son som allergisk ett bra tag nu tålde han katter fast enligt testen gjorde han INTE det och efter (så dum man var) lyssnat på läkaren omplacerade jag mina 3 katter POFF vart han allergisk mot även dom. Och hur många har inte katt? Nästan alla hem så han hade 2 kompisar av många som inte hade katt det vart så att lekte dom fick dom vara hemma hos oss. Jag tycker många oxå anser poff att de inte har tid det kan handla om en nyköpt valp tillomed så kollar man annonser ser jag ofta 13 v  gammla Valpar som är tillsalu och omplaceras pga tid  Hur tänkte dom när dom köpte valpen att tiden finns! Hmm ja du ibland blir man fundersam mycket fundersam med.

Tid kan man lösa det finns hundvakt släckt vänner även de som arbetar med vara "hundvakt" servic att beställa för att nån kommer o går ut med hunden ja allt kan man lösa den biten om det handlar om arbete.

#17 Precis, den ska ha samma status. Får hunden ett jättejobbigt liv för att den blir blind och döv, är det då inte rätt att låta den slippa det då? Jag vill i alla fall inte se min hund må dåligt.

13,såg inte ditt inlägg först.

Förr ansågs det inte så viktigt att en hund bytte ägare,det skulle dom klara hur bra som helst,men för många år sedan har det visat sig vara ehelet fel,en del klarar inte att aklimatisera sig hos andra alls.

Även detta är min åsikt, på din fråga svarar jag…nej jag gillar inte alls att lämna bort mina hundar någonstans,oavsett hundagis hundvakt då ska det vara riktig kris i så fall,men jag förstår dom som måste för att hunden inte ska lämnas ensam för länge.

På din andra fråga svarar jag……ungefär samma har inget emot omplaceringar,men om den hunden har det bättre där den är omplacerad så ska den få stanna där…min åsikt!,få det att funka får man alltid,det gäller bara att lägga ner jobb på det.

Om du tycker det låter nedvärderande så får det stå för dig,det är min åsikt i detta.

Innan jag skaffade hund så kollade jag upp om mina barn var allergiska för säkerhets skull,så nej jag skulle inte låta mina barn gå på tabletter,om dom inte var så stora att dom i så fall själva kan avgöra om dom vill ha tabletter,för att kunna behålla hundarna.

19,Man får ju då lägga ner jobb och se om den inte kan vara en lika glad hund ändå,vilket funkar bra med just hund eftersom dom går på lukt och hörsel i första hand,synen är det inte lika bra med…så dom flesta klarar det med.

#20 Okej, hur har man kommit framtill detta är mer vad jag vill veta.

Fast nu handlade det ju inte om ifall man ska ta hem sin hund eller inte, utan om att omplacera den överhuvudtaget.

Allt går inte att lösa till det bästa. Det finns och det kommer alltid att finnas situationer där en omplacering är det bästa för hunden.
Och även om det är något som går att lösa med en massa jobb, men att detta jobbet kanske tar 6 månader, är det då bättre att låta hunden (och människorna) att må dåligt under denna tiden, är det rätt?

#21 Kanske de flesta ja, men inte alla. Och det var det som jag skrev.

Tycker inte man ska säga att man är emot att lämna bort hunden !

Jag kan säga att det kräver mycket för att jag ska lämna bort mina, men måste jag så måste jag, jag tror att prillans matte har tagit ett av sina svåraste beslut någonsin gällande sina husdjur, men jag tror hon har tagit det beslutet osjälviskt.

Det är inte hon som vill lämna bort hunden utan hon är så stark att hon ser det många inte ser, att hunden får det inte bra, har läst prillans mattes tidigare tråd och tycker att det låter som hon tar rätt beslut.

Det är allt för många hundar som fastnar i familjer men inte mår bra, för de hinns inte med eller matte/husse mår inte bra och kan inte ge dem det de behöver. Att då hålla kvar hunden kan vara en självisk handling.

Hur man lämnar bort sin hund eller varför, det ska man som utomstående inte lägga sig i, då här på forumet det ända vi ser är en bild och ett namn, tror vi måste tänka lite på när det skrivs i trådar att vi känner inte den bakom bilden, vi vet inte säkert hur hunden eller familjen är. . .

Anledningen till detta långa inlägg är att jag vill inte att prillans matte ska börja tveka om hon känner att hon gjort rätt beslut, hon vet vad som är bäst för hennes familj (ink.hund) vi kan stötta och råda men det är hennes beslut.

Känner en uppfödare (skulle helst inte vilja känna henne :) Hon har nu 9 hundar på gården, för att hon inte kan lämna bort sina hundar, dessa hundar lämnar alldrig gården, träffar inte en ända människa, går alltid på gemensama promenader, är detta rätt, skulle de inte ha det bättre hos någon annan = omplacering. ? Hundarna ser bra ut i hullet och får promenader men mår de verkligen bra i huvudet av detta?

PS:förlåt prillan att ja skriver om dig hoppas det var OK:DS

22,Då får du leta upp nån statistik,skk kanske har nån…för mig är det logiskt så jag behöver ingen statistik på det.

Ja och du har fått svar på vad jag tycker om det i många olika fall.

Självklart ska inte människor må dåligt,men fortfarande är det hunden som får sitta emellan,det kan du inte komma ifrån,min åsikt vet du redan om detta.

23,vad jag menar här är att man först ger hunden alla chanser i världen att leva med detta,skulle hunden mot förmodan må dåligt ändå,så skulle även jag avliva…men då ska alla vägar vara uttömda först.

#25 Jag vill bara ha beläggen för det, att du skriver det för att du har hört någon på klubben säga det, ger ju inte så mycket sanningstrolighet. Jag säger inte att jag inte tror på det, jag vill bara veta hur det har kommit fram, och det var du som skrev det så då är det ju inte så konstigt att jag frågar dig heller.

Ja precis! Hunden sitter emellan, och då är dte ju väldigt klokt att kunna ta beslutet att omplacera den för hundens bästa!

Men jag har inte skrivit något annat? Utan att vissa klarar av det, vissa gör det inte..

ursäkta min dator fick fnatt eller nått blev jätte många inlägg det var inte meningen och nu vet ja inte hur ja tar bort dem

#29 Sånt som händer ibland, har tagit bort de som blev dubletter

Sen vill jag med säga att hellre omplacera än avliva för sin hund kan komma till kärt hem och få ett mycket bra liv i nytt hem med.

Tack Anne =)

#24 Tack! Beslutet jag tagit om Prillan är det svåraste och läskigaste beslut jag tagit någonsin, och det är totalt osjälviskt. Jag vill ju att min ängel ska ha det bra och få den tid och uppmärksamhet hon behöver. Kärlek kan jag ge henne i massor men hon behöver motion och skojjsigheter också och jag skulle inte stå ut med att hon ska behöva sitta inne och glo och nöja sig med korta prommenader. Hon älskar ju att vara ute och skojja.

Glad att det är så många som förstår mig. Visst känner jag mig fruktanvär osäker och tvivlande när jag läser motsatta åsikter, men jag vet ju att det alltid kommer finnas folk som inte förstår, som inte vill förstå eller som skulle gjort på något annat vis. Alla ä vi olika och vissa orkar mer än andra.

En stor anledning till att ja fattat detta beslut är tröttheten och att jag är en aning deprimerad nu. Att jag skulle bli så sänkt som jag är nu hade ju ingen kunnat förutspå. Om jag hade vetat så hade jag kanske täkt om innan jag skaffade Prillan, men tro mig, hon har och har haft det underbart med mig och så kommer det fortsätta vara när hon kommer hem igen och hela hnnes liv och jag är säker på att hon kommer få minst lika myckt kärlek i sitt tillfälliga hem.

Skulle heller inte avliva min hund om den blev blind eller döv.

Hade en katt för många år sedan som var döv sen födseln. Det fungera bra.

28,Vill du ha belägg för det så får du skaffa dig det,har gett dig tips redan,annars får du väl tro på vad jag säger och finner fullt logiskt.

31,Håller med,men då bör hunden få stanna i sitt nya hem också…min åsikt!

33,men det är ju det jag säger…Prillan har det ju bra i sitt hem som det är nu,sen om ni känner för att missförstå eller tolka mina inlägg på annat sätt så får det stå för er,alla har vi rätt att uttrycka våra åsikter,vilket jag gjort här eftersom jag fick frågan i inlägg 1.

34,Ja du ser det funkar…och det är faktiskt himla intressant att se hur en sådan hund/katt tacklar sitt liv vidare,och man ser ju absolut vilka organ dom använder mest

35, ja inte ska man sälja vidare o vidare sin hund, jag tycker väl så igentligen så med alla djur. 

33, jag räknar inte in er som Omplacerare heller då detta är en nödlösning med fodervärd. Skrev det i mitt inlägg 18 :)

#35 Om det nu är så att alla missförstår dina inlägg så kanske det inte ska stå för dem (oss) utan för dig, för då är det ju ändå där det ligger.

37,Jag skrev ni inte alla och ja jag skriver det och står för det,men jag kan gärna ändra det till en del också,har du flera problem med det så kan vi ta det via pm.

En åsikt till som är min egen är att barn liksom hundar absolut inte mår dåligt av frisk luft ett par ggr om dagen, mina ungar fått varit ute sen dag 1 både jag,barnen och hundarna har mått prima av det.

#38: Fast om man påstår att det tar minst ett år för alla hundar att aklimatisera sig ordentligt bör man ha någon slags källa för sitt påstående mer än att man tror att det är så? Själv tror jag nämligen att hundar behöver tid att aklimatisera sig men att de tar olika lång tid  beroende på individ. :-)

39,Nu gällde inte tråden den källan det är upp till var och en att tro det eller ej,men jag har som sagt tipsat om var man kan få info om det,och ja det tar olika lång tid men minst ett år,kan även ta flera om det behövs…sen är det inget jag tror,detta har jag vetat sedan jag jobbade både inom skk som instruktör,och genom alla uppfödare jag känner…..

Kan vi återgå till trådens ursprung nu?pm,a om ni vill något utöver tråden,eller förslagsvis starta en egen tråd om det.

Klart livet ändras!

Och med ändringar får man göra val och planeringar likaväl som att man bör planera eventuella problem som kan komma i framtiden, även om jag är dålig på planeringar inför.. lever mest i nuet och tänker inte allt för mycket på vad som komma skall.

Men givet så behandlar man djuren som en familjemedlem, och lika givet har vi valet av att styra över deras framtid i det nu skulle komma till att bli en omplacering eller fodervärd eller rent av avlivning.

Tyvärr så gäller inte samma saker människor?! Då dom kan pinas till döds på sjukhus och vårdinrättningar.

De skulle kunna ta vara på dom hinner inte eller har inte möjlighet.

Orsakerna till att djuret hamnat i omplacerings karusellen är det som kan ifrågasättas till dödagar, då många skaffar sig en liten söt valp, sen visar det sig att det blir en jätte med en egen vilja och dålig uppfostran som resulterar i en mer vild än tam hund.

Så för mig personligen "offrar" jag mig för hunden, och tar vad som kommer i gott och ont.

Men skulle inte tveka på att ta bort honom om han blev obotligt sjuk eller helt oresonabel i form av icke kontrollerabart beteende, då jag har en hund som inte är för var och en, krävs lite mer.
Samtidigt som jag skulle utan problem kunna ge bort honom om jag träffade nån som kan ge honom ett bättre hem eller en bättre tillvaro än vad han har här hos mig.

41,Tack Freke precis vad jag menar också,har hunden det bättre om man en gång placerat om den,så är det skönast för hunden och även dom ägarna som knytit band till den att få stanna där.En hund är inget man flyttar hit och dit hur som helst…också min åsikt ska jag väl tillägga!

Helt rätt 41, och 39 ´det är så rätt vissa hundar tar en flytt som en klackspark medans vissa tar det tid för med mycket, våran omplaceringshund kommer det ta tid med o vi ger henne tid. Nu märker jag STOR skillad på första mån o nu och tror det kommer bli bättre med, men så tränar vi lite oxå :D. Hoppas fler inser att det är inte bra skyffla iväg man måste tänka lite med före. Dock känner jag en som haft 3 hem innan den fick sitt perm hem allså 4e hem sen den vart såld som valt Mår som en gud och jätte trevlig hund. Nu har dom haft den i 8 år och är en gammal tant som lever livet på landet :) ;Men jag tycker det är DUMT att man bara skaffar sig ett djur o sen inser man att man inte har tid. Upp med priser så lär folk tänka både 1 och 2 gg innan även omplaceringshundar kan konsta lite mer än ynka 500kr.

#0 Jag känner precis som du, och för tillfället kan jag inte komma på en enda anledning till att jag skulle lämna bort Quila, om hon inte blev sjuk eller så… Eller om både jag och sambon blev akut sjuka så att vi inte klarar av henne.

Självklart kan mycket hända på vägen, men jag är övertygad om att vi skulle fixa allt, bara vi kan behålla vår tjej och att det blir bäst för henne.
OM jag och sambon någon gång skulle separera så har vi bestämt att bortse fån eventuella konflikter och istället se till vem som kan ge Quila det hon behöver… Och det tror och hoppas jag att vi kan stå fast vid, för det är ju för hennes bästa.

Det är ju omöjligt att veta vad som händer i framtiden, men som jag känner nu, så är en omplacering av Aramis helt omöjlig i mina ögon. Herregud, den hunden är en så stor del av mig så det nej, det går inte, blir det problem så kommer jag slåss som en galning för att det ska lösa sig så han får vara kvar hos oss.

Han trivs knappt med att vara borta hos svärföräldrarna när jag och sambon åker in till Karlstad då och då, jag kan inte tänka mig att han skulle må bra av en omplacering.

Tar det slut mellan mig och sambon, då har vi redan bestämt att det blir jag som tar Aramis, för en del kanske det är udda grej att prata och bestämma så, men jag vill inte stå där en dag och inte veta vad som händer med Aramis bara för att mitt och sambons liv tillsammans tog slut.

Blir han sjuk, får ont, och det inte går att göra något åt, och avlivning är det bästa alterntivet för honom, då gör jag det ju, för honom, hur svårt det än blir.

Hej har nu läst igenom alla svar o komentarer i denna tråd, och skriver som en gjorde här att vi vet inte något om individen bakom Avataren….men så mycket har jag förstått att de som skriver här verkar vara personer som älskar sina hundar över allt annat….

Och jag  är en stor hundälskare, och  vet att det finns inge trognare….så självklart är dom en familjemedlem, och dom är även speciella familjemedlemar, just därför att dom kan inte föra sin talan, utan är beroende på mattes/husses beslut i alla lägen…..

Och mina hundar skulle jag inte kunna placera bort i första taget……skulle jag bli så sjuk så jag inte orkar ta hand om dom, så kommer man ju till en annan femma, men jisses va jag skulle leta efter rätt person isåfall, om inte min dotter skulle kunna ta dom….för det är inte bara att ta över en hund, man måste ju verkligen lära känna den, och ha tålamod å åter tålamod, och det verkligen en underbar känsla när en liten öppning visar sig till hundens hjärta…..

Jag vet ju dels för att man har haft hundar, och alla har sina egenheter, som man måste lära sig på just den hunden, ingen är den andra lik…..och sen så har jag både haft o har i nuläget en omplacering…..och för den här sista killen här, så har det tagit sina 7 månader nu att få se hur han har öppnat sig o visar sina gulliga egenheter….och att han nu verkar ha börjat känna sig säker o lungn här…..det värmer ens hjärta, och ger så mycket…

Sen vill jag oxå komentera #trollhassel#…..Jag förstår dig i din situation, och är säker på att du har noga valt fodervärden….för vissa behöver ju kroppsliga krämpor inte vara en orsak till att omplacera hunden, om man har hjälp….men är man ensam och mår psykiskt illa så är det inte lätt att orka med….och då ser jag det inte som av ondo att omplacera hunden ett tag ….så nej, man skall nog inte dra förhastade slutsatser bara av att läsa här några rader…..

Vänligen

Eija

45,Det är precis så det ska vara.

46,Detta handlar om att omplacera för en period,alltså missar hunden och familjen gemenskapen som är så viktig för att allt ska funka,och sen är det ju så här att ju mera barnen växer ju mindre tid får man över och då gäller det att planera ännu mera…detta står jag fast vid då jag har haft hund med mina barn alltid.

Ingen som har några flera kommentarer angående synen hörseln på vovvsen?,det andra börjar bli rätt uttjatat

Angående synen/hörseln på hunden, så ser jag ingen anledning till att avliva eller annat OM hunden inte lider av det.

48,Näe precis,och vad jag vet så är det väldigt få hundar som inte skulle klara ett liv galant utan dessa organ,bara man ger dem hjälp från början.

Förstår inte varför man skulle avliva en hund för att den förlorar hörseln eller synen. . . Om den inte mår dåligt över det såklart.

En dag kanske kommer då det kommer en blind eller en döv omplaceringshund hit då tror jag den hunden kommer lära mig otroligt mycket. . . Har inte träffat på någon hitintills. Den dagen kommer jag säkert ställa tusen frågor här inne oxå :) så alla som varit med om det får hjälpa mig och lära mig =)

#47 
Jag ser heller ingen anledning att avliva en hund för att den blir blind och döv, såvida den inte lider av det…

#47 
Jag ser heller ingen anledning att avliva en hund för att den blir blind och döv, såvida den inte lider av det…

50,Jag kan intyga att det var en mycket intressant upplevelse när min hund blev blind,han var så lycklig trots det

Nu är det så att jag omöjligt kan veta hur det ser ut om t.ex. fem år.
Jag lämnar bort min hund om jag känner att jag inte längre är kapabel till att de den ett bra liv.
Att jag till exempel blir arbets- och bostadslös.

Om min hund får någon sjukdom eller "defekt" som hindrar den från att leva ett värdigt hundliv (inom min situation), tappar livsglädjen m.m.
Så skulle jag ta bort den.

Några barn kommer det inte det bli från mig, så den "risken" är ju eliminerad, men det finns en massa annat som kan hända.
Men man får ta det då om det händer..

Jag har haft en liten kille som var nästan blind o med en kronisk ögonsjukdom, som behövde droppas varje dag…och jag såg absolut inte det som någon anledning till att behöva ta bort hunden inte….

Han var så glad ändå, så det var inget hinder alls, och så anser jag att även dövhet inte skall vara några problem….Men skulle det gå över till att hunden led o mådde väldigt dåligt, då är det nog bättre att låta den somna in, och inte vara egoistisk för att man själv vill ha hunden kvar….

vänligen

Eija

Risken med dövhet och blindhet hos hund är väl rädsla, rädd för det mesta och rädsla kan vara väldigt svårt att hantera, så kan man inte få bort rädslan hos hunden, då hundar mår väldigt dåligt av rädsla så kan omplacering till någon som kan denna sak vara bra, eller kanske lämna bort för träning. . .

56,Visst är det så,men hjälper man hunden redan från start så behöver dom inte bli rädda

#56 När min gamla hund blev döv, fick vi vänja oss att inte göra häftiga rörelser i hans närhet för att inte skrämma honom. Vi undvek också att hälsa på hundar han inte kände väl sen tidigare. Annars tycker jag han klarade sig väldigt bra, trots att han miste hörseln.

#57 Absolut är chansen väldigt stor om man hjälper hunden från start, men tyvärr ver inte alla hur och alla tar inte reda på heller utan då kan det bli väldigt fel. Har arbetat mkt med just rädda hundar och de är inte lätta för någon som inte har kunskap/förståelse eller tiden för det.Och att undvika att hunden inte blir rädd, det lyckas du nog inte med, men du kan ta bort rädslan fort, och lära hunden att saker inte är farliga. Och rädslan kan då vara i 1 sek istället för en timme.

#58 Kul att höra =)

59,Ja det är samma här,och en hund med ett gott självförtroende är det rätt lätt med,värre med en hund som är orolig sen innan.

Vad har du för hundar?,din sajt är inte aktiverad såg jag….

#60 nej har inte hunnit fixa det än =) . . . Ska skriva lite snart och lägga upp bilder.

Schäfrar och en blandras kille

Hoppat över dem sista 10 komentarena…..

Såg ni inte på vetrinären på tv4+ i måndags om hon damen som operade sin 10 (tror ja de va om inte mer) åriga hund så hon kunde se igen? å de kosta jätte mkt men de gjorde hon för att hon älskade hunden så mkt…. de e starkt med tanken på åldern å att oprationen inte va 100%…

Men så länge hunden inte lider av syn fel elr av döv het så tycker jag att man kan behålla huunden, börjar hunden därimot må dåligt, så avliva den i stället…

skulle gibsin inte kunna klara av att vara blind elr död, tar ja bort han, måste tänka på hundens bästa å inte vara egoiskit…

Ibland tycker ja att vi människor kan vara för taskiga mot hunden, så de blir rent av sakt djurplågeri att behålla sin hund bara för man sj vill å inte kan ta bort den.. Så nej ja e emot sånt, man får fråga sig sj hur mkt hunden lider av de, men nu blev de lite ot sorry=)…

62,Jag förstår hur du menar,har varit med och sett själv hur ägare nästan låtit sin gamla hund ramla ihop eller gett dem värktabletter osv osv för att den ska orka gå,det är i mina ögon djurplågeri.

63 ja de e hemskt, här på området elr ja en bit bort så finns de en schfer från sitt första år fick alla problem en hund kan få å massa sjukdommar, ägaren låter sin hund äta mediciner å få smärtstillande varje dag, å nu e hunden 10 år gammal, (konstigt nog) å man ser hur ont den har stakkaren, de e fett med djurplågeri, så själviska får man inte vara! hundens välmående ska komma först lider, ta då bort den, för denna hund lider trots allt alla medicininer den får… Så nej vi m'änniskan kan vara grymma ibland.. sen finns de fler hundar som lider å ägaren vägrar å ta bort dem… då e man inte en seriös hund ägare om man gör så.. å de e min mening!

64 att inte vetrinären säger till en sån ägare att hunden verkligen lider de bör tänka på sitt ansvar över att låta den somna in pga den lider den har haft ett bra liv med kärlek och omtanke men ju mer den lider ju mer plågas den. Många vetrinärer kan inte säga så rakt ut det är synd, jag har själv haft katt som fick ont och opererades men vart inte bra 2 år efter op avliva jag honom men det var 2 bra år sen fick han ont igen och jag tyckte det var lika bra att avliva han än utsätta han för en op igen. Jag tycker INTE man ska mixtra på så vis utan kan man ge nån/några tableter så visst men då ska djuret med funka och må bra av det, annars kan det kvitta.  Sorry lite OT

men åter till ämnet När är det OK att omplacera?

Låt säga man bor i hus separerar och bor sen lägenhet- många ompalcerar utan att änds prova o se om hunden trivs och klarar av lägenhet. Detta anser jag svagt mycket svagt!

En anonns läs! http://www.blocket.se/blekinge/Schapendoestik_soker_nytt_hem_25053265.htm?ca=14&w=3

inte tycker jag dom gör rätt varför inte kastrera tiken o få henne slippa löp och humöret hon får problem med kring lös svara på denna o "gav tips" men inget svar tillbaka

Jag tycker man ska försöka lägga ner energi med hitta bra lösningar skaffa hundvakt osv om det är arbetet som strular till det, är det även nu som tillfälle fodervärd är det en lösning med. Och varför skaffar man sig en valp efter 4 veckor inser man detta går inte…. smart jobbat!

 Men när är det OK att omplacera en hund?

#65 När man själv inte anser sig själv ha tiden
(eller varför inte kunskapen*) för att ta hand om den…

*Om hunden blir  t.ex. blind, eller om den kräver speciell vård…

#65 Måste nog som Hilo säga! Fast ta anse sig ha eller ta tiden, borde vara något man tänkte på vid anskaffandet av hunden?!

Men lätt -När man anser sig inte ha kunskapen att ta vara på den, då anser jag att det kan vara befogat med omplacering.

Strul på hemma fronten vet jag personligen inte om det är en ursäkt?

Om man bara vill prova på? Borde någon som redan har hund kunna vara behjälplig med att låta en få prova på att vara hundägare under ett tag.

Tycker vidare att det kan ibland vara lite för lätt att skaffa sig djur, hund eller annat utan att tänka på följderna? Hur skulle det se ut om man resonerade likadant med barn.

#67 Menade mer inte att man omplacerar en 18 månader hund, utan kanske en sjuåring p.g.a. säg en befordran på jobbet som man inte räknat med.

Jag har i alla fall ingen aning om hur det ser ut om sju år, även om jag gör allt för att framtiden ska vara tillsammans med hundarna
Vart kanske lite luddigt..