intresant tråd!

jag fick ju min första egna hund i höstas och tänkte mycket på detta då.

jag tränade ingenting dom första veckorna utan lät honom vänja sig vid saker, ljud och miljöer först. hn är född på en gård på landet så det var mycket att vänja sig vid, cyklar, pensionärer med rullator, osv. jag ville att han skulle få vara valp i fred liksom.

efter ett par veckor så började jag lite smått med "sitt" och "vänta" då det var dags för mat.

nu är han 5 månader och allt har än så länge gått kanon, nu tror jag bara han tycker det är kul att hålla på med att träna in nya tricks!

Jag började klicka in min hund redan andra dagen, och tränade sedan både sitt och ligg innan han var 9 veckor.

Jag tror inte man ska träna traditionellt med Valpar, dvs bestraffa hunden och ställa krav. Att träna kravlöst med valpen tror jag däremot är kanon! Bara man jobbar i korta pass :) Jag tränade aldrig längre än 30 sekunder i sträck med min valp när han var 8-10 veckor. Sedan tränade jag i ungefär 1 minut i sträck… Osv.

Korta, lustfulla och kravlösa träningspass förespråkar jag. Valpar lär sig jättefort och ju mer du tränar valpen som liten desto snabbare och lättare lär sig hunden när den är äldre. Jag håller ju mycket kurser och de hundar som blev lättsamt tränade som Valpar lär sig alltid (enligt min erfarenhet, så 100%) snabbare och lättare än de hundar som är vuxna och inte blivit tränade som Valpar. Andra kanske har andra erfarenheter men det är mina.

Jag har själv ingen erfarenhet av sk "bakslag" när man tränar lustfyllt och korta pass genom hela livet, har aldrig stött på det. Så det kan jag inte uttala mig om! Känner i vilket fall ingen som helst rädsla för det.

2,Jag vet att du tränar med positiv förstärkning,men nu menar jag folk som mästrar med sin hund redan från början….kräver kanske är ett bättre ord,med dominant handling och inget beröm förrän det blivit alldeles rätt.

Vi har ju som du vet en omplaceringshund vi tog det mycket lungt i 1 månad. Jag tyckte att det var det viktigaste att hon lärde känna oss fann oss som trygga och att vi lärde känna henne med. Hon har fått vara i soffa,sängen innan och detta har inte något imot så det var inget dereckt o lära. Visst sitta fick hon göra när man gav godis men herre gösses hon har vart forodig som ett lam går så fin i kopplet drar aldrig första tiden gick hon bakom en och man kännde inte änds att man hade en hund med sig så fint går hon, nu mera går hon inte så då hon har "landat" utan går igemter. Men jag tycker att man ska vänta då jag anser att hunden ska känna sig hemma med, Valpar går det väl snabbare med men avakta 2 veckor iaf de är ju så små när man hämntar dom bara 8 veckor :)

Inkallning har vi börjat med, lekfullt, och vänja vid koppel.

Sen råkade hon sätta sig när jag bjöd henne på gott så då sa jag sitt, sen har det suttit…

tror på att leka in träningen tidigt, vi började tidigt ~ 10 v med sitt ligg och lite konster och hon var hela tiden med på noterna,  håller helt med #2 alltså  =)

Min daghund däremot är ca 6 månader och kan sitt , ibland ligg, ett halvdant vänta och sitta fot. Men han har inte lärt sig något som liten och nu ställs krav istället för att leka in sakerna. Tror att de ser honom som så pass stor att man kan ställa krav och att han ska förstå.. men hoppat över hela lekinlärningen.. blir lite fel då oxo tycker jag.

6,Ja det blir ju alldeles fel,har dom helt struntat i det så får man göra som Karizma,börja från början med positiv förstärkning och gå stegvis framåt…

Jag har en vän som är utbildad instruktör hos Turid Rugaas, så jag fick bra tips och råd av henne. Så vi tog det lugnt.
Om Emil gjorde något som vi tyckte var bra, tex. satte sig, så fick han godis. Så ganska snabbt kunde han sitt, ligg och vinka utan att vi tränat det.
Då insåg jag verkligen hur mycket roligare det är med positiv förstärkning än med "dominans".

Efter ett tag började vi träna mer aktivt, blev naturligt när vi började på valpkurs. Det märks att Emil tycker det är kul. Fortfarande lek och positiv förstärkning - något annat är otänkbart för mig.

#3: Jahaa, jag förstår. Nej men då tycker jag nästan inte man ska träna alls :P Jodå, klart man får träna så också. Men jag tycker inte man ska göra det med en valp, och knappt (eller inte alls) med vuxen hund heller.

#6: Man ska alltid leka in saker kravlöst, eller göra det roligt och stimulerande på annat lustfyllt sätt, oavsett hur gammal hunden är - tycker jag.

9,Nej precis för det är då man får en olycklig lydig hund,eller en hund det slår över på…det medför ofta deppressioner och aggressioner för dem.

Det finns inget värre än att se en inkallning på en hund som kommer för att den är rädd,kryper fram osv osv,och så står matte/husse och tycker att dom har sååå bra pli på sin hund.

#10: Håller med! Olycklig lydig hund..
Jag brukar säga att det bara finns 2 sätt att få en riktigt lydig hund:
1. Bestraffa hunden så hårt och grymt att den blir livrädd för att inte lyda din minsta vink. Hunden lyder i ren rädsla och panik.
2. Belöna hunden mycket och ofta så hunden av egen fri vilja verkligen vill göra det du ber den om för det är alltid så himla trevligt att göra som matte/husse säger! Hunden lyder av egen vilja och glädje, och du får en hund som alltid vill vara till lags. En lycklig lydig hund :)

Båda fungerar! Sen tycker jag att en av dom (hehe, gissa vilken. svårt va!) går fetbort direkt. Som det är för säkert dom flesta här inne. Men det finns alltid folk som kör stenhårt på 1an :(

11,Ja båda funkar men vem vill ha en ledsen lydig hund?,som det dessutom kan slå över i huvudet på,hela hunden blir ju ostabil….

Jag har aldrig ägt en hund som sett ledsen ut vid en inkallning tex,inte ens på 70-80 talet när det var populärt att rycka slita skrika dra ner hunden i backen osv osv,jag är nog konstaterat en motvals kärring,det roliga var att redan när jag hade min första hund(samojed),så gick jag på kurs och gjorde tvärtom vad dom sa och han lydde hur bra som helst…..naturligtvis fick man ju höra att hunden var en avart då,det ska tilläggas att jag slutade den kursen rätt så snart och tränade hemma i stället,jag blev så ledsen ända in i själen av det dom gjorde emot sina hundar.

Jag har haft 3 Valpar och 4 vuxna omplaceringar och jag tycker det är stor skillnad hur jag hanterat alla 7 individerna. Valparna har varit pigga, glada och frimodiga alla 3, det har gått smidigt att leka in kommando efter hand med mycket beröm.

Omplaceringarna har tagit längre tid. Det har ju funnits problem bakom att de fått ett nytt hem och då får man gå lungt tillväga och låta hunden "landa" i nya hemmet först.

Men gemensamt för alla hundarna är att de regler som gäller hemma, gäller från dag 1. Inga hundar i sofforna, de har haft sina egna dynor och korgar. Man tigger inte vid bordet utan de får sin mat i sin skål.

Om hunden har varit orolig på nättena den första tiden lägger jag mig hellre själv på golvet hos hunden än att jag plockar upp den i sängen, annars kan det bli trångt i sängen de närmaste 10-15 åren..

#11 Håller helt med dig, det kan ta lite tid… men belöna hunden ofta och mycket, så får du en trygg, lycklig lydig hund.

13,Absolut ska ju regler följas,jag hade också lagt mig på golvet om hunden varit orolig….man måste ju som du bestämma sig för om man vill ha hunden i sängen soffan osv osv,för det går ju inte att ena stunden låta dem vara där och sen får dom inte igen…..

Vi stänger ju dörrarna vid kladd väder och har alltid skydd över soffa och säng,men igår blev vi så fulla i skratt åt gammelmannen Spike..

Vi satt och tittade på tv och sambon reste på sig och skulle stoppa ved i kaminen,vips så smet Spike upp och lade sig bekvämt med huvudet i mitt knä,sambon gick fram och pussade på honom och satte sig själv i fåtöljen,för inte sjutton kan man ta ner honom när han är så go