Hmm jag har faktiskt ingen aning om hur du ska träna bort det.
Kanske försöka hitta någon vänligt sinnad människa med hund som du kan träna hundmöten med, först i koppel.

Så fort du ser en annan hund så kan du försöka distrahera din tjej med massor av godis. Eller totalt visa att du ignoerar den andra hunden totalt.

Jag puttar upp för fler förslag

Om du har haft hunden i 81/2 år och hon fått vara lös hela tiden och   attackerat hundar hela tiden så antar jag att du gjort dig ovän med alla tikhundsägare i närheten… Ha hunden kopplad är mitt råd! Eller låt henne attackera mina tikar….

Om hon inte lyssnar på dig när det kommer andra hundar, varför ha henne lös då? Dessutom när hon attackerar. Jag tycker det är väääldigt oansvarigt av dig. Ha långlina på henne och träna inkallning när det kommer andra hundar. Ta med henne till en utställning, tävlingar eller något annat hundtätt område. Ha hunden kopplad!

jag skrev hennes problematik för att få hjälp och råd om träningstips för henne, därför skrev jag ingenting om hur jag hanterar problemet nu. Även om jag har henne i långlina så avhjälper det ju bara symptomet, inte själva problemet.

Som jag själv har analyserat problemet är det så att det är inte andra hundar som är problemet, det är själva vaktgrejen. Eftersom hon även springer fram och skäller mot människor som kommer. OM hon bara gjorde det mot folk och fä som kommer in på vår tomt vore det väl en sak, men hon vaktar liksom hela sin omgivning (grannens tomt t.ex.) oavsett vart hon är.

Vissa tikar går helt enkelt ihopp med andra tikar även om de bott ihopp som valp sen en dag anser dom att nu ska jag vara nr 1. Men hanar brukar dessa funka bra med som din. Vad jag tänkte på är hade dom andra hundar där hon bode innan dig? kanske är det så att hon inte träffat hundar sen hon lämnade mamma o syskon? Dessa hundar ger ofta ut fel singnaler o bandade singaler. Nu är jag itne jätte hundvan men träffat flera hundar som haft det tufft i livet. En del har blivit mer lr mindre räddade får skabbig kennel som inte gör mer än öppna dörren för släppa ut sen in med dom, helt understimulerade o flera såna har jag med träffat o vart hundvakt åt de skäller o ger singaler (trots små raser) att akta dig annars får du på nöten åt en stor hund. Hane funka den ena jätte fint med o lekte med som bara den men tikar var det tvärnit med även främmande hanar som hon inte viste var hane gjorde hon arga signaler till. Lösa hundar fick man akta sig för. tyvärr. Dessa är bara lite gissnings tips :)

Efter så många år så tycker jag att det låter som det brister i samarbetet mellan er 2,skulle vilja ge tipsen att träna mycket inkallning i inhängnat område,och massor med sociala prommisar på stan

#6 tänker du inkallningar  med distraktion av andra hundar?

Jag vet inte om jag lyckas förklara ordentligt, men så länge vi har fokus på varandra - i träningssituationer t.ex. är det inga som helst problem. På hundklubben t.ex. tränade vi ju både inkallning och stanna och allt tillsammans med andra hundar utan problem. Ävnen Agility träning i grupp gick ju bra, och då gick hon upp ordentligt i varv men kunde ändå ha fokus på mig.

Även i parker och dyl. är det helt felfritt så länge vi tränar.

Problemen kommer när det kommer plötsligt… eller hmm… hur ska jag förklara… när vi är i "vardagslunken" och bara "är" tillsammans, om det då plötsligt går en hund förbi huset eller om någon okänd människa stannar och pratar med oss. då kan hon bara inte hålla sig, och då kopplar hon bort så då hör hon inte mig heller. inte så att hon blir knäpp och attackerar - för det har hon aldrig gjort men hon blir bara så fokuserad framåt.

hon är en "skällig" hund, så är det ju. och skällandet är väl inte problemet igentligen - utan att hon ska veta att hon måste stanna hos mig "no matter what".

jo, jag vet att det i detta fall brister i samarbetet, eller att hon inte riktigt vågar lita på att jag kan hantera situationen. Sen måste jag ju hela tiden räkna in att jag inte vet vad som hänt henne tidigare, även om det är så länge sen så kan ju vissa situationer sätta igång något jag inte lyckats reda ut…

7,nej inte till en början utan att sedan utöka med distraktion….

För hunden är det ju normalt att vakta sitt revir,och det är inget konstigt i det,men om du kan träna in stanna och att hon stannar på fläcken så slipper du ju att hon springer hela vägen fram till staketet,för egen del så är jag glad att snodden skäller/varnar när det går någon för nära staketet,men han stannar alltid när jag säger till….öva först på stanna och sedan när det sitter, så är det stanna kalla in som gäller.

Att gå sociala promenader på stan och gärna när det är rusningstid ökar samarbetet avsevärt för där gäller det att hunden litar på dig och tvärtom, eftersom det är en helt okänd miljö….hunden får dessutom en väldigt fin självkänsla och ett gott självförtroende,vilket innebär att den kan lugna ner sig även hemma eftersom den vet till slut att den inte behöver vakta…

Att gå i parken och möta andra är inte riktigt samma sak…..

Som sagt man kan ju inte veta vad som hänt tidigare,men jag skulle släppa det lite och se framåt i stället, och arbeta med det som är nu……jag tror du lyckas bra med lite envishet

ja alltså, jag håller med. vi ska börja träna på det igen. Jag funderar bara, tidigare (nu är det väl en.. hmm..4 år sen) så bodde jag i en lägenhet mitt i stan, vi var tvungna att gå genom stan för att komma till promenadvägar. vi åkte tåg hem till min hemstad flera gånger i månaden. först tåg sedan buss sista biten. det är ju det att det funkar jättebra med koppel och när vi båda är koncentrerade.

Om jag får henne att stanna så är det sällan några problem att kalla in henne, men det är ofta jag får hämta henne vid staketet och då VET hon ju att hon gjorde fel och skriker i princip så fort jag tar i henne (OBS OBS jag tar inte hårt, men hon skriker förebyggande - har alltid gjort).

Det är ju det att det känns som att jag varje sekund måste agera förebyggande, ha kolla på om det kommer någon eller så - för ser jag det innan eller precis samtidigt som henne så är det inga problem. Jag skulle vilja slappna av och veta att hon inte sticker dit om jag inte har koll.

Jag ska fundera igenom det du skrivit och se om vad jag får ut av det praktiskt spikes. Tack för råden.

Ja, det är möjligt att jag gaggar på om hennes bakgrund, det är sällan jag skälv tänker på det längre men jag är rädd att hon ska bli missförstådd om jag inte förklarar det i såna här lägen.

9,det är just det du måste ligga ett steg före henne hela tiden tills hon har slappnat av i den situationen…i stället för att hämta,spring ifrån henne åt motsatt håll,även om hon inte kommer genast,så ska hon ha beröm,till slut kopplar hon det med,att det är mycket roligare att låta bli att vakta…..lycka till….

SMART!! åhh tack så mycket!!!! DET tror jag verkligen kan funka. varför har jag inte tänkt på det själv?

*stor kram*

11,Ibland glömmer man det mest logiska,det händer mig också….tur jag har en son som är himla bra på att komma ihåg det jag lär honom hahaha…lycka tillkram tillbaka

hej igen,

nu har jag provat detta. jag började att bara på promenader springa en bit och ropa, ge godis och beröm och kul när hon kom. hon tyckte det var roligt en stund, sen lunkade hon bara mot mig för att få en godis.

ska jobba mer med detta dock, har numera alltid godis i fickan. fusk jag vet, men det VET jag får henne fokuserad på mig.

Läste igenom det jag tidigare skrivit och reflekterar lite, nu vet jag att jag måste släppa hennes förflutna. men det är ganska intressant, när jag fick henne så tvärvände hon alltid så fort man ropade på henne med lite mer "aktiv" röst och kom och satte sig bredvid en nervöst. Nuförtiden är det ju tvärt om. hon tittar själv först runt sig för att kolla varför hon ska komma (om det kommer en bil eller nåt kanske) sen kanske hon lunkar mot mig eller så dröjer hon sig kvar där hon är lite för länge… För mig känns det som att hon VET att inget ont kommer att hända henne, så hon kan lika gärna stretcha gränserna lite… hon vet ju att hon aldrig får stryk längre.

jaja. arbeta på, men jag har upptäckt att det är mycket svårare med en äldre hund som inte har det här "hopp och lek" i sig längre..

hälsningar

Lisa