Glädjenotis: Träning ger färdighet.
Tidigare när man lämnat Ludde ensam hemma har han skällt och ylat vilket han också gjorde sen han var valp hos sin gamla ägare.
Idag kan jag glädja mig med att tala om för er här inne att han är knäpptyst inomhus nu. Inget skäll, inget yl.
I två månader har jag kivats med att träna honom på att vara ensam och idag var han själv i 4 timmar och gjorde inte ett enda ljud ifrån sig.
Han är officielt en tyst hund nu och ni ska veta vilka glädjetårar jag fick när jag fick se att ljudvågen på inspelningen var rak till skillnad från bergen den hade tidigare.
Förra ägaren hävdade att det inte går att få honom tyst, att han helt enkelt är en sådan hund som är flockbunden men "skam som ger sig" jag trodde inte på hans ord och se idag har jag en tyst vovve.
Haha, si där fick dem som påstår att en Alaskan malamute inte går att få tyst pga sin flockbundenhet. (han är blandras mellan Malamute och Schäfer)
Åh, grattis! Vad duktig du varit att haft tålamod!
Och vilken duktig vovve!
grattis vad skojigt…nu är ni värda nått gott

Jag blir verkligen glad över att få läsa om era framsteg 
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Grattis, till både dig och jycken
!!! Och massor av berömm till dig för att du har orkat hålla på att täna han till detta!!!

Jätteroligt
Stort grattis. Skam den som ger sig.
Det är en härlig känsla när täningen äntligen ger resultat! Grattis!!
Zabelle
wiie GRATTIS =) *applåder* hehe knäpp på näsan
Stort grattis! Kan du ge några tips på hur du gjorde?
Förstår att det känns lugnare :)
#8 Lämnade honom ensam i början under 5 min, stod en bit ifrån huset och väntade ut tiden, gick sen in igen och berömde honom ifall han var duktig. Efter det lämnade jag honom ensam i timmar, kom hem och sa att han var duktig oavsett om han skällt eller inte. Gav honom också oerhört mycket motion och såg till att han var riktigt trött när jag lämnade honom ensam så han inte skulle orka bry sig om någon gick. Lärde honom också att han inte får skälla eller yla inomhus när han blev uppspelt eller vid lek genom att knäppa med fingrarna och säga TYST med gäll röst. Sen fick han heller inte sova inne i vårat sovrum, utan fick stanna utanför medan vi hade stängd dörr. Till en början ylade han utanför sovrummet men efter ett par dagar fatta han att det inte tjänar någonting till.
Vi lärde honom helt enkelt att stå på egna ben.