Oj vilken jobbig sits…..Spike som också varit med om samma sak i sitt liv hade jag väldiga problem med…och att sätta honom ner vid möte gav absolut ingenting för oss, det triggade i stället….noncha morrningar och skall så länge han inte gör utfall….sedan kan du träna fotgående med snabb vändningar när detta händer och även annars, då får du upp en annan kontakt eftersom det händer något som bryter det otäcka,använd ljus pigg röst och få med dig hunden i övningen ha mycket positiv anda i dig det känner dom direkt.

Beröm mycket och använd godis eller nått bra när han följer med….jag brukar använda "framåt" när vi ska vidare i ljus ton och säger inbart "fot" när jag snabb-vänder……

Har samma problem med min Cane Corsotik på ett år. Hon blir helfokuserad på en främmande hund och sen skäller hon reser ragg och allt det där. I det läget är hon jättesvår att få ens någon kontakt med. Det som fungerar ganska bra är det som spikes säger om att använda ljus och pipig röst också massa godis när hon tittar bort. Helst redan innan hon riktigt fått syn på den andra hunden. Att gå fot med snabba vändningar kan fungera för oss med.

Säger jag till henne när hon skäller blir det bara värre och hon blir mer triggad, likadant om hon ska sitta ner. Bäst för oss är att röra sig men det är inte alltid så lätt om man har en stor hund. Jag hade gärna tränat hundmöten med hundar jag vet är snälla men flyttade hit i sommras och känner inga hundar än.

Tänker följa tråden och se om jag kan knycka lite tips jag med.

2,du e så välkommen…..hoppas det kan hjälpa dig lite

Tackar för tipsen. Jag ska testa dem. Han känner ju säkert av att jag blir stressad och när han inte kan fokusera på mig så triggar vi säkert varann. Extra jobbigt när det ständigt är mörkt. Sista grejen som inträffade var i fredags morse. Det var totalt mörkt och den hunden som flög på var dessutom lös och hade stora problem med andra hanhundar. Eftersom detta är min första hund så blir man kanske extra rädd, dels för skador men även för de besvär och minnen det blir med hunden framöver.

4, ja man kommer lätt i en vad man kallar för ond cirkel…hunden känner ju av mer än vad man tror…..jobbar man på med detta så brukar det funka efter nån vecka eller 2….

alla blir vi ju rädd/ paffa vid en plötslig händelse som denna, och var det dessutom mörkt så var det säkert svårt för dig att tyda den andra hundens signaler….det är hopplöst när folk inte har sina hundar kopplade om dom inte har tillräcklig pli på dem……samma sak hände ju Spike vid 2 år..en mörk kväll kom det en lösspringande Rottis och attackerade honom och bet sönder honom på sidan av magen…och det är ju inte första gången heller och vid alla tillfällen har han varit kopplad…så jag har lagt ner all min energi på den hunden i ett år nu……

Lycka till……