Tikar löper 2 gånger/år men en hane kan vara tiktokig året runt om man har lite otur… Sedan så av egen erfarehet har jag upptäckt att hanarn oftast är mer förarveka och därmed mer lättdresserade än tikarna som har lite mer egen vilja.

Hur är det om man kastrerar en hane. Hur brukar den funka då?

#2 det kan fungera om man har tur! Går på rallylydnadskurs med Velvet som löper just nu och den enda hanen där som reagerat på henne är en som är kastrerad

Du verkar klart gilla tiken bäst?

Jag som har haft tre av varje kan dra en del skillnader. Tikar blir ofta lömska med åren. De löper, kan skenlöpa, bli skendräktiga. De löper stor risk att få livmoder/juverproblem.

Hanar upplever jag blir trevliga som vuxna djur. De är lättare än tikar att uppfostra, de är lättare att leva med helt enkelt.
En tik är lite mer "Jag gör när jag vill" än en hane.

Så jag tycker hanar är lättare än hanar kort sagt :)

Tillägg. Jag har haft en kastrerad hane, men han var okastrat när han kom till oss.

Ingen har vart speciellt jobbig vid löp, inte ens när hanen bodde tillsammans med en löptik. Såklart är det olika, men mina 3 hanar har inte vart något problem.

Mina tikar under löpet dock har blivit sjukt jobbiga, och rottistiken vart väldigt tikaggressiv under sina löp.

#5 Hur menar du med lömsk? Har aldrig varit med om att en tik skulle ha blivit vad jag uppfattar som lömsk när hon har blivit äldre..?

#7 det hör ihop med att Tik är svårare att få ledaregenskaper över.

Hanar är oftast lugnare och mer "jag gör som du säger" än en tik.

Lite grann som hos oss människor faktiskt.

Kille: provocerar ogärna, om de inte behöver, går ogärna in i en diskussion

Tjejer: kan vända från ängel till djävul på ½ sekund (spec. vid PMS (löp)) mer hormonstinna…

hehe, lite rolig jämförelse kankse.

Jag har både Tik och Hane och Hannen är enklare.

Själv tycker jag tikar är roligare, när man väl har befäst ett ledarskap och blivit vän med en tik, då har man en vän för livet på ett djupare plan än hos en hanne (mina erfarenheter)

Är man inte hundvan så skulle jag rekomendera en kastrerad hanne.

#7 De flesta äldre tikar jag träffat har blivit mer lömska/opålitliga vid 8-9 års ålder.
En hane uppfattar jag mer som en snäll äldre man :)
Inte alla tikar blir så, men vanligt är det.

Håller med #8 om att är ma inte hundvan är en hane nog det bättre alternativet.

Min rottweilerhanne är mycket mer lättsam och trevlig än var min tik var.
När de levde tillsammans var det stor skillnad, både innan och efter de kastrerades. De var* lika gamla så man märkte olikheterna mycket.
Även mina andra hanar har vart mer lättsamma som okastrat, rottisarna var de enda som senare vart kastrat.
Men som sagt, det är mina erfarenheter om hundar jag levt och jobbat med. :)

*Tiken avlivades 06 pga av följder av livmoderinflammationen.

Jag har haft både tikar & hanhundar och jag måste ju säga att i mitt fall så har tikarna varit mycket lättare att ha och göra med än vad hanhundarna har varit. Mina tjejer var aldrig lömska & dom var lättare att ha & göra med. Min Whippethane som jag har nu vill gärna dra iväg på egen hand när han är lös medans mina tikar som jag hade alltid höll sig i närheten av mig & dom höll hela tiden koll på vart jag var. Med Benji är det tvärtom, jag måste ha koll på honom så att han inte drar iväg..

Benji har oftast knäck i lurarna speciellt när det är löptikar ute vilket det är emellanåt eftersom att det bor mycket tikar här i grannskapet. Och är det löptikar ute då stressar min Benji upp sig & får stressmage med många nattliga promenader som följd. Med en hahund så är det alltid ngn tik som löper men har man en tik så löper dom max två gånger per år, vissa raser bara en gång per år.

Förra hanhunden(Irl.varghund) som jag hade han kunde bli rätt så sur & grinig när det var löptikar ute, ngt som både vi människor & min whippet Benji fick känna av, när han var så där grinig & testosteronstinn då var han rätt så morrig & skulle testa hela tiden, han flög på Benji några gånger & han högg mig rätt så rejält i näven en gång. Den här hunden blev kastrat vid 4 års ålder & lugnade ner sig där efter.

Benji som jag har nu börjar bli till åren vilket också märks på honom för han börjar bli en lite smågrinig gammal gubbe, barn är han inte så förtjust i längre & andra hundar kan gått försvinna från jordens yta, enligt honom, fast löper dom andra hundarna då är han mer än gärna med på noterna..:) Men annars så är min Benji en himla snäll & go liten farbror, lättsam att ha & göra med.

Så det är nog väldigt individuellt hur hanhundar & tikar är.

#10 eller så har du ett bra förhållande till dina hundar :o)

Har man hundvana och en bra relation med sin tik, så följer hon dig blint, medans hannen mer… bara är :o) Svårt att förklara.

En person som är ute efter en "hemma-kompis" att gå ut och gå med i koppel och bara mysa med, samt inte har jättestor vana om hur man uppfostrar/befäster ledarskap på ett vänligt men bestämt vis, får det nog lättare med en hanne än en tik.

(återigen, mina erfarenheter) :o)

Härligt med så många olika meningar. Nu kan jag låta intressenterna läsa här själva och bilda mening och beslut. Till syvende och sist verkar det ju så klart vara den där riktiga kontakten mellan djur och människa som avgör.

Och förstås att vi människor är himla olika vi med.