Jag har under x-antal år i mitt vuxna liv kämpat, och kämpat, med min vikt.
Jag har provat alla viktreducerad koster som finns…
Vikt väktarna, Artkins, GI, LCHF, etc…
Tyvärr tålde inte mitt blödande magsår LCHF, för det var det som funkade bäst för mig….

Jag gick till min husläkare för ca 4 år sedan för att hon skulle skriva remisser till
sjukhusen om att göra mag op.
Hände inget nån stans. Jag tog tag i det igen, för då hade jag inte hört något på 2 år.
Jag ringde min husläkare och hon berättade att jag var borta från BÄGGE köerna!!!
Jag blev skogstokig!!!
Så jag ringde läkaren i Kristianstad, och bad om telefon tid med honom.
Sagt och gjort så ringde han upp mig på en telefontid, vi pratade en stund, och så sa
han "jag vill gärna träffa dig".
Va??!!
var det första jag fick ur mig, så fick jag en tid till honom ett halv år senare.

Första träffen
Jag kom till Kristianstads centralsjukhus.
Han gjorde en sedvanlig undersökning på mig,
och efter åt så frågade han mig;

- Har du, eller nån i din släkt fettma
- Nej

- Har du eller någon i din släkt sömnapné?
- Nej

- Har du eller någon i din släkt hjärt o kärlsjukdommar?
- Nej

Då kan det heller inte bli någon operation!!
VA??!! sa jag.

Jag blev lite tuffare i rösten och sa till läkaren det att
"jag gör detta för att förebygga dessa sjukdommar, inte för att jag ska ha dessa
sjukdommar INNAN op!"

Så sa han det "du får komma tillbaka om ett år".
Jahapp..sa jag och åkte där ifrån.

Jag har talat med vänner och bekanta som har gjort denna operation under detta året.
Dem har sagt "mycket konstigt att du inte har fått denna operation, för du om någon behöver den".
Några av min vänner som väger mindre än mig har fått op, men inte lilla jag….

Året har gått
Nu har det då gått ett år.
Fick en ny läkar tid, och jag ringde innan och frågade om dem hade glömt bort mig, men icke det.
Dagen efter fick jag en besökstid i lådan.
6/10-08.
Jag kom in till läkaren och jag blev undersökt.
Han mätte och tog trycket och så frågade han mig
"är du mogen nu i ditt tanke sett att göra en sådan här OP?"
mitt svar var "JA!".
Eller svarade jag bara rakt ut i luften?!?

Nu har jag kommit in i mitt livs resa…det kommer inte vara rosor och choklad, utan ett helv**es resa…
Mycket psykiskt och fysiskt…men mest psykiskt.

Men jag känner det.
Ska jag uppleva min 35år dag, så måste något göras.
Visst jag kan känna mig strong och tuff nu, men sedan….

Men jag måste klara detta, jag måste ta kraft till mig, jag måste….

Detta blev lite långt, men jag hoppas att ni inte har somnat.
Men jag kände bara att jag var tvungen och skriva av mig.

/TinaH