Beklagar sorgen

**Regnbågsbron
**På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans

#1 Tack

Oj, nu blev jag verkligen förvånad, har läst att din tik har varit en problemhund, men trodde inte att det var så illa. Beklagar verkligen.

Vad hade hon för problem som du inte lyckades fixa? Om du inte har något emot att jag frågar…

:O Oj.Förlåt jag blev lite chockad. jag brukar alltid titta på dina bilder o så.

Vila i frid Rinoa. Din matte har gjort allt hon kan för dig.

Många tröstkramar Till dig.

#3 Nej nej.. Fråga på.
Vi hade fixat allt som var fel med henne, psykiskt och fysiskt..
Utan stressen. Hon var underbar när man gick själv med henne. Då var hon lugn och gick brevid en och så..
Jag bor ju med min sambo, och det var vår gemensamma hund.
När han gick ut med henne var hon lika som med mig, men när båda gick, även fast det bara var husse och matte så var hon på nivå 10 redan när halsbandet åkte på. Vi har försök jobba med det länge.. Ja, som det står i huvudinlägget.. Att hon inte kunde slappna av hemma hos svärmor, med andra hundar och ja såklart katter var ju något vi självklart förbisåg.. Men efter mycket om och men och ursäkter så förstod vi att problemet låg mycket djupare än så..
Hon var ju misskött innan hon kom till oss, så hennes beteende var en miljöskada, och vi är osäkra på om hon själv ens visste varför hon var så stressad som hon var.
Hon var lugn hemma, och med en av oss med på promenaden… Men hon mådde inte bra någon annan stans, och vi kände att ha henne var en kamp, från bådas håll och det är inget hundliv, så hon fick somna in igår kl 17. Känns tungt men rättvist.
Vi känner inget misslyckande. Vi prövade allt.

#4 Tack.

Min vän, jag säger det igen, jag beklagar så innerligt och lider med er. Jag tände ett ljus för Rinoa igår och sände alla mina tankar till er.

Ni tog ett svårt, men väldigt klokt beslut.

Om ändå många andra kunde göra det samma och se till Hundens bästa - såsom Ni gjort - så skulle många hundar här i världen få ro i själen.

Skickar en stor tröst kram till både dig och Jeff. Du vet var jag finns om du vill prata.

--<-@ *Kram* @->--

#6 *kramar*

styrkekramar till dej från mig o Kiara

#8 Tack.

Jag beklagar er sorg…men ni var goda nog att ta hänsyn till henne, kan vara tungt…så synd…men ibland har man inget val, när man har provat allt man kan. Man kan inte vara egoist om man är en djurvän… Kram på er!!

#10 Nej precis. Hunden kommer först.. Tack.

Men oj, jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Trodde inte det var så allvarligt, men det är mycket man inte vet.

Jag beklagar sorgen och är samtidigt glad att ni tänkte på lilltjejen i första hand.

Många kramar!

#12 Tack