Han vill verkligen inte bli frisk...
Hade förut en tråd om min hund Knasen som inte ville bli frisk. Har hållit på med öronsvamp, tandsten, sår på tassarna och klåda på kroppen i över ett år nu och just när jag trodde allt va frid och fröjd så händer det yttligare saker.
Ang den där konstiga klåden som ni tipsa om att det kunde vara kvalseter och liknande, så gick det bort med en hudsvampsbehandling. Sanering av hela huset 2 dagar i veckan i samband med behandlinga av ett spec duschschampoo som skulle sitta i 10 min innan ursköljning, samt orala tabletter 2 ggr dagligen.
Problemet vart löst efter det, och öronsvamp har han för tillfället inte heller.
Hur som hellst, det som inte skulle hända. Min sambo va igår ute i skogen och gick kvällspromenaden med honom i skogen. Helt plötsligt drar han bara ivag, ovanligt, och kommer tillbaka, hoppandes på 3 ben.
Jag klämmer igenom benet, kollar tassen och känner ända upp på ryggen, men ingen reaktion mer än att han vägrar stödja på det och att han sträcker benet bakåt hela tiden.
Kollade igenom benet imorse innan jobbet igen, och visade då heller ingen förändring, varken till det bättre eller sämmre. Han va heller inte varm på något sätt. Beslöt mig iaf för att ringa veterinär och rådfråga.
Senare på dagen ringer min sambo och säger att han nu hade börjat gnytt och morrat när man rörde benet, så han fick ringa vet och boka tid. Han ska vara där kl 10.00 imorgon.
Jag ljuger nog inte om jag skulle påstå att han har kostat mer än hälften av det jag tjänat under denna period. Men vad gör man inte för sinna djur?
Som jag skrev i den förra tråden så känner man sig så totalt värdelös som djurägare när man inte kan hålla djuren friska, spec när det är sådanna småsaker som han har haft.
Hoppas detta är de sista jag behöver göra med honom innan han lämnar oss, han är trotts allt ingen ungdom längre.
Va tvungen att klippa honom kort för att underlätta shampooneringen, han hade så pass tjock päls att vi inte riktigt fick ner schampoot till huden ordentligt.
Långt inlägg, jag vet. Men måste få skriva av mig.
Huvva, hoppas det inte är något allt för allvarligt med benet, håller tummarna hårt.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Nej, det hoppas inte jag heller. Förhoppningsvis är det nog inte värre än en sträckning eller liknande. Men man ska aldrig vara för säker.. =(
Jag hör av mig så fort jag kommer åt datorn imorgon.
![[Forest]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
det låter inte roligt, hoppas att ni snart får en frisk hund.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Håller tummarna!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Fy vilken natt. Från att han inte alls reagerat på detta förutom att han hoppat på 3 ben så började han gny så fort man kom åt, och hela natten höll han mig vaken genom att ligga och gny. Va orolig hela morgonen på jobbet för jag visste inte vad som hände där hemma eller hur det gick hos veterinären, annars är det alltid jag som åker.
Tillslut ringer då min sambo och berättar att dom röntgat honom, men ej hittat något fel. Det är knäskålen han har ont i iaf. Han ska få smärtstillande i 2 veckor och vara så stilla så länge som möjligt.
Vi får väl hoppas på att han bara är öm utan att han ramlat eller slagit i sig =/
#5 Skönt att det inte är någon fraktur eller spricka i allafall, kanske något ledband eller liknande som fått sig en smäll, det kan göra rejält ont (vet av egen erfarenhet).
Hoppas det räcker med smärtstillande och vila.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#6 Ja, jag va lite rädd för att vi skulle behöva operera eller liknande. Och då hade jag besparat honom det lidandet och avlivat honom. Men vi hade tur denna gång, förhoppningsvis (man ska ej ropa hej innan man kommit över bäcken).
#3/4 Tack så mycket
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Kom på att jag stolt kan berätta att dom kunde röntga honom helt utan lugnande och andra jobbiga saker, han låg så stilla och fint att det inte behövdes, även fast han inte gillar veterinären.
Hur gör man för att undvika en lång promenad för honom ute när han är så kräsen med vart han ska göra sina behov och måste knöla i flera minuter innan han bestämt sig för vilken plats som är bäst?
Hittade denna tråd (och en till som jag uppdaterat i) och satt och tänkte tillbaka på min sista tid med Knasen, väldigt känslosamt.
Vi fick ta bort honom på hösten samma år, benet hade blivit bättre och han var mycket piggare men njurarna hade tagit stryk utav medicinerna. Då tyckte jag att det var dags att sluta, att han skulle få somna innan han vart dålig, han hade ändå haft ett långt och bra liv. Veterinären sa även till mig att jag tagit rätt beslut, att jag varken väntat för länge eller gett upp för tidigt, min veterinär är underbar och hon fick situationen att kännas lite lättare. 🌺
Saknar honom varje dag och kan fortfarande tänka att han ligger under sängen som han alltid gjorde, eller längta hem till honom när jag varit borta. Han finns närvarande hela tiden på något sätt.
Vill även tacka för alla era fina och för ert stöd!
Lägger in en bild på honom som togs några dagar innan han fick somna in. ❤️
Starta ny diskussion