Annons:
Etikettrip-hundar-vi-minns
Läst 3049 ggr
[HippieAngel]
2011-05-04 02:47

Vila i frid Skip 2011-05-03

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det är nästan för ofattbart för att varra sant, Skip är död :'(

Det började för bara någon månad sedan när han började kräkas och vägra äta. Han blev magrare och magrare.

Nu vet vi att det berodde på att hans njurar lagt av, vilket i sin tur kraschade levern. Ultraljudet visade att hans njurar hade skrumpnat ihop.

Rest in peace min älskling, tack för de nio perfekta åren vi haft tillsammans… <3

Annons:
AnneN
2011-05-04 03:08
#1

Beklagar sorgen Gråter

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Chilli10
2011-05-04 08:38
#2

Stackars lilla vovven :( Men nu har han det bra..

Det är så tråkigt när sådant händer, beklagar.. Gråter

LucyLove
2011-05-04 09:03
#3

Beklagar :(
Hemskt när en sådan vän dör..
R.I.P Skip <3

ramgona
2011-05-04 09:39
#4

beklagar din sorg satt o stor böla när jag titta på filmen om din hund fick tankar om in egen som dog av 2 oliak förgiftningsr  ,.. de många år sen nu men saknaden e endå kvar …

http//www.raakisliv.blogspot.com

läs gärna :D

[Forest]
2011-05-04 09:39
#5

Beklagar den stora sorgen. Vila i frid Skip. Styrkekramar!

LinaK
2011-05-04 09:47
#6

Usch så hemskt! Beklagar verkligen Gråter Kram

// Lina - VärdBichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se

Annons:
Alexandra-S
2011-05-04 10:33
#7

Styrkekramar till er!
Jag sitter i skolan och kan inte titta på filmen, men jag ska göra det så fort jag kommer hem!
Hur gammal vart han? Riktigt fin vovve!

Besök gärna vår blogg: www.gizmo.webdon.nu

[rightPAW]
2011-05-04 12:01
#8

Aldrig roligt när sånt här händer. Men han fick nio fina år med dig!

Vila i frid Skip!

idaah
2011-05-04 16:36
#9

Vila i frid Skip! Gråter

Mvh Ida med djuren!

Medarbetare på blandrashundar.ifokus

Fridaaaa
2011-05-04 20:19
#10

vila i fridGråter

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

[HippieAngel]
2011-05-04 21:33
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

Tack allihopa, han var den bästa hunden i världen. Och nu kommer jag aldrig att få leka med honom, klappa honom eller pussa honom igen :'(

Älskade honom som en mor älskar sitt barn, och sorgen är mycket mer extrem än vad jag någonsin kunnat föreställa mig… Jag kan bara inte sluta gråta.

[HippieAngel]
2011-05-04 21:37
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Jag ser dig framför mig, så som du såg ut på julaftons morgon.

Du var pigg, stark och frisk.

Din mjuka päls glänste som ljuset i en spegel och du hade din röda rosett kring halsen.

När jag kom nedför trappan och du såg mig, rusade du fram emot mig och viftade glatt på svansen.

Du ylade av lycka för nu var mamma vaken.

Det spelade aldrig någon roll hur länge jag var ifrån dig, du var alltid lika glad att se mig och du visade det med hela din kropp och själ.

Du satt alltid hos mig när jag åt frukost, du följde efter mig när jag sprang runt i panik och letade efter saker till skolan.

Du dömde mig aldrig för att jag var långsam utan du accepterade mig för den jag var, redan innan jag visste det själv.

På promenaderna var du aktiv och nosade på alla spännande dofter i omgivningen.

Du var så full av liv, och du levde alltid för stunden.

När jag kom hem efter skolan, totalt förstörd av alla förolämpningar, slag och skitsnack så fanns du där för mig.

Du lade ditt huvud i mitt knä och tittade djupt in i mina ögon, som om du egentligen visste precis vad du skulle säga, men inte kunde tala ut det.

Men jag kände det, jag kände din omtanke och vänlighet.

På natten sov du i mitt rum, du vaktade mig och skällde ut de som närmade sig.

Jag kände mig så trygg med dig.

I nio underbara år hjälpte du mig helhjärtat att bygga upp mitt inre igen, oavsett kostnaaden.

Du var mitt barn och jag älskade dig så djupt.

Men så hände det som absolut inte fick hända.

Långsamt, långsamt såg jag hur du tynade bort.

Du vägrade äta och dricka, du spydde hela tiden, du var omtöcknad och du började bli rädd för alla välbekanta ljud.

På slutet kunde du, min hjälte, inte ens gå utan tvingades stanna och hämta andan efter varje steg du tog.

Jag såg hur du led, och det gjorde mig så ont att jag var tvungen att ta beslutet.

Det där omöjliga beslutet som ingen ens vill tänka på.

Idag skedde det, vetrinären fick ge dig sprutan som skulle ta ditt liv ifrån mig.

Snabbt gick det.

Och sedan, bara sådär, så var du borta.

Minnen strömmade tillbaka från de där nio åren, när vi lekte när du var valp, när vi var ute på äventyr i Glaskogen, när du förde mig närmare personer än vad jag tidigare någonsin vågat vara.

När du jagade bort killarna som var elaka mot mig, när du sov vid min sida om natten, när mina råttor fick balansera på din rygg utan att du gjorde någonting…

När Han nästan hängde dig i halsbandet, sa att han ville skjuta dig, sa att du var "en jävla hund" dagarna i ända. Tack vare mormor så överlevde du Honom. Du försökte alltid rymma till henne, även om du aldrig hittade dit utan bara stannade till vid Konsum för att skälla på "fula gubbar"…

Jag kommer alltid att minnas dig Skip.

Jag kommer alltid att älska dig.

Och du kommer alltid vara min lilla valphund <3

[Forest]
2011-05-04 21:41
#13

Mycket fint skrivet sitter o gråter själv hua vad man saknar sin älskade vän Gråter

Annons:
Upp till toppen
Annons: