Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

ALLMÄNT BETEENDE AKTIVITETER - Allmänt - Agility, Freestyle, Rallylydnad & Frisbee - Klicker, Träning & Trix - Lydnad & Bruks - Jakt, Spår & Sök - Weight pull & Drag - Utställning KURSER & INSTRUKTÖRER KLUBBINFO HUNDTRÄFFAR VETERINÄR, SJUKDOMAR & HÄLSA FÖRSÄKRINGAR HUNDMAT - Hundgodis & recept HUNDEN OCH LAGEN - Varning för oseriösa personer i hundvärlden VALPAR & AVEL HUNDFOTON & FILMKLIPP HUNDAR I MEDIA BOK- & FILMTIPS LÄNKTIPS PRESENTATION AV HUNDAR & MEDLEMMAR R.I.P HUNDAR VI MINNS GRATTIS! VECKANS FRÅGA ANNONSER - Info - Annonser - Köpes, Säljes, Bytes - Annonser - Tjänster erbjudes/sökes EFTERLYSNINGAR - Info - Efterlyses - Försvunna/Upphittade hundar - Efterlyses - Släktingar till din hund O.T. OFF-TOPIC - God morgon/middag/kväll - Dagens ros OM IFOKUS - Info från andra iFokussajter OM SAJTEN - Lekar på sajten
BETEENDE

H J Ä L P

2015-11-03 17:39 #0 av: Kefa

Har ett problem som håller på att bli akut. Vi har en husky/border kille på 6 månader. Världens goaste härligaste kille när vi är inne och när jag är ute med honom oavsett tidpunkt. Men när när frun och dotter (21år) är ute, i synnerhet lunchtid och nattetid är han totalt hopplös. Han hoppar på dom och nafsar efter dom på ett sätt så att det nästan är bita det handlar om. Men då ingen ser några aggressiva tendenser väljer vi att inte säga bita. Utan jag teor att set är ett lekbeteende och bristande respekt/auktoritet det handlar om.

Dottern har provat att stå absolut stilla och ignorera honom men det hjälper inte alls. Vi har provat att ta tag i nacken och säga fy bestämt. Det fungerar för mig men inte töserna.

Hjälp vad ska och kan vi göra. Som det känns nu är vi på väg mot den punkt då vi inte kan ha honom kvar. Och det fylker oss med fasa då han är en i familjen med sin givna plats och verkligen en fantastisk kille (inne)

Anmäl
2015-11-03 18:08 #1 av: Ravynsfair

Min hund var också sådan som yngre (men 8mån och 30kg tung) och jag höll på att bli galen ett tag. 
Är det promenader det handlar om? När han beter sig sådär vill säga. 
Tänk på att hunden får det den vill ha oavsett ni blir arga eller glada över hans beteende.
Han skiter i om ni skriker på honom, han får ju det han vill ha, er uppmärksamhet vilket är självbelönande för honom. Galen

Hur aktiverar ni honom mentalt? Får han härja av sig lite "ånga" utomhus innan ni promenerar? 
Min krävde mer mental stimulans så jag gav honom det, började lugna sig en del men fortfarande var det en hel del hoppande och bitande. 

Vände mig ifrån honom varje gång så att jag hade ryggen emot - rörde mig runt med ryggen emot om han hoppade från alla håll, ignorerade tills han visade minsta tendens till att lugna sig.  Det kan ta evigheter, ha tålamod. 
Belönade då lugnt med lite godis och några klappar.
Inget "BRAAAAAA WIIHOOOO" eftersom det bara triggar. 
(dra ut på det lite allteftersom han börjar förstå vad ni vill)

Lugnade han sig inte efter en stund så började jag gå därifrån och fortsätta ignorera tills han visade tecken på att börja lugna sig. (inomhus främst)

Utomhus hade jag vänt ryggen till och börjat gå såfort han dummar sig, hoppar han framför, vänd igen, hoppar han framför, vänd igen även om ni får gå i cirklar en stund. 
Belöna lugnt så fort han tenderar att lugna sig. Som tidigare skrivet, ha tålamod. 
Det kan ta djävulskt lång tid innan de fattar att det inte hjälper att hoppa. 

Tragglade på i evigheter kändes det som men skam den som ger sig. 
Det känns hopplöst men det går Tummen upp

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-11-03 18:17 #2 av: Kallaterrier

Det är ju en blandning av högoktaniga raser, det kan vara så att det är läge att öka främst den mentala stimulansen så att han inte tycker att han behöver roa sig själv på det här viset. Jag hade lagt in ett spår ett par gånger i veckan för att se om det gjorde skillnad. Min jycke kunde vara lite så när hon var runt halvåret, men hon är en irländsk terrier på 14 kilo så henne var det lättare att kontrollera även om hon drev mig till vansinne. Jag gjorde så att jag lade om våra rutiner, ökade den mentala stimulansen, sänkte kraven på lydnad till sådant som jag med säkerhet visste att hunden kunde, men där var jag benhård. Började belöna mer istället för att korrigera och fick hon tramsryck ställde jag mig på kopplet eller höll det så kort att hon inte kunde hoppa och tramsa och belöna OMEDELBART när hon slutade. Kunde jag inte bryta det hände det att jag slängde en vante i backen eller så och belönade OMEDELBART när hunden avbröt sig.

Det tog ett par veckor innan polletten trillade ner, men det funkade för oss.

Anmäl
2015-11-03 19:17 #3 av: Kefa

#1 Vi har provat att ignorera för att inte ge han det han vill ha men det könns som att det inte hjälper.
Det är i samband med promenader, har provat att ha honom lös så att han får ånga av sig innan promenad men upplever ingen skillnad.

#2 Intressant ide med vanten, hatr köpt några aktiveringsleksaker för den mentala träningen.

#1 o 2
Tack för intressanta tips.

Anmäl
2015-11-03 19:23 #4 av: Ravynsfair

#3 
Aktiveringsleksaker kommer inte göra jättestor skillnad tyvärr. 
Satsa istället på ren lydnadsträning men i korta doser, ett par minuter ett par gånger om dagen räcker som start. 
Börja med något han kan och klarar av så att han slipper känna sig misslyckad. 
Som #2 säger så testa på att spåra också, behöver inte vara långa spår, 15-20 meter räcker i början. 

EDIT:
Stå på er gällande hoppandet. Annars kommer ni inte lyckas. 
Envishet från er sida är A och O .

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-11-03 20:33 #5 av: Kallaterrier

#3 Tänk på att det är hårt arbetande raser i er hund, han kommer behöva ordentligt arbete, både mentalt och fysiskt för att han ska bli dräglig, om han har "normala" husky och bordercollie-egenskaper.  Aktiveringsleksaker kommer inte att ge honom speciellt mycket, han kommer att behöva rejält nosjobb som personspår eller sök, lydnadsträning som bruks, tävlingslydnad eller rallylydnad, kanske den nya sporten nosework? Den fysiska biten så kanske cykeldrag och drag med skidåkae bakom till exempel. Inte allt samma dag så klart, man måste ha lugna fina dagar också och passivitetsträning är nog guld värt för er. ta med en filt ut, sätt er på den, ta med en bok, ge hunden ett gott ben och så sitter man där på filten och myser tillsammans utomhus så inte all utomhusvistelse blir signal till aktivitet.

Jag rekommenderar varmt Eva Bodfäldts bok "Kontaktkontraktet" http://www.evabodfaldt.com/kontaktkontraktet , den är supernyttig, lyssna också gärna på hundpodden "Vår bästa vän" även den med Eva, den är superbra! http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4834

En bra allmänlydnadskurs kan också göra under, inte minst för en själv då man får många bra verktyg att arbeta med.

Anmäl
2015-11-03 22:56 #6 av: -Aida-

Kan relatera, innan de hände att han dummade sig så kastade jag ut godis på marken så han fick söka, ibland fick jag ta en godis i taget och kasta framför och låtsas att de va sök för att sen "söka" hela vägen hem. Gapskrattarhade jag brist på godis så sparkade vi kottar på vägen hem, just nosarbete var guld värt, de höll honom upptagen, vi körde mycket kontakt och lydnad ute också när han inte dumma sig.
Mycket passiv träning också, jag brukade ställa oss under träd mitt under promenaden bara för det är nyttig träning, ibland orkade jag bara inte så jag knöt fast han i lyktstolpar så gick jag två meter bort för att andas ut, det viktigaste är att vara lugn när dom dummar sig,

Anmäl
2015-11-04 18:11 #7 av: Kefa

Tack alla för konstruktiva bra tips och råd

#5 Just cykling var ett starkt skäl till att jag ville ha en robust hund. Hade en schnauzer som barn och vi älskade våra cykelturer. Än är han valp men till våren så kommer det att ske lite försiktigt.

Ps Jag tog dig på orden och beställde boken

Anmäl
2015-11-04 18:25 #8 av: Kallaterrier

#5 Hoppas ni gillar den, jag tycker den är superbra! Lycka till!

Anmäl
2015-11-04 21:32 #9 av: [LoveUnite]1

wow, det var riktiga raser dem, kräver otroligt mkt båda två raserna så... ni har en väldigt energisk hund.

Nu vet inte jag samband med beteendet.

Att hunden är uppspelt eller stressad eller glad eller rädd.

Båda mina vovvar har varit sådana i sina yngre år, började i samband med könsmognaden dock vår första hund var sådan sedan liten valp, haha, otroligt jobbigt men inget vi riktigt brydde oss om.

Är bara fostran som gäller, sätta gränser, LUGNA ner hunden när hunden blir sådan och sedan under era promenader ha spår 1-2 ggr i veckan, jag brukade köra blodspår fast med rått rött kött, jag släpade de lite i marken och sedan gömde de på marken o ibland uppe på stenar och hängde i träd.

Mina hundar ÄLSKADE det och blev super lugna efter det.

Sedan kontakt övningar kan vara bra.

Men iaf med mina hundar fick jag lära mig från 2 hundpsykologer att jag inte skulle stressa upp situationen när de blev sådan, utan själv vara lugn men bestämd.

Även låta hunden springa runt i skogarna lösa, det gjorde vi flera ggr i veckan.

Våra hundar var rätt energiska och krävde väldigt mkt mental och fysisk aktivering som yngre vovvar.

Sedan finns det ju när de kan bli väldigt stressade vilket de även kan bli när de blir jätte glada, då flyger, hoppar de upp på en och nafsar en, de tänker sig inte för liksom. Samma sak där, lugna ner dem med lugna men bestämda metoder.

En stressad stirrig hund kräver en lugn tålmodig ägare ;)

Anmäl
2015-11-04 23:28 #10 av: Maja2

En blandning av de raserna, kan bli precis hur som helst, precis som alla andra blandraser. Det går lixom inte att säga: gör si, eller gör så, så blir hunden nöjd. Det kan lika gärna vara så att de  raserna, både rasmässigt och individmässigt, gör så att det är nära nog omöjlgt att förena dem.   Om det fungerar bäst med dig på promenader, skulle jag rekommendera att Du tar promenaderna. 

Anmäl
2015-11-04 23:50 #11 av: Ravynsfair

#10 

Det är två högaktiva raser de blandat, klart det är en aktiv hund och det är vad TS önskat men just nu går det lite galet, det är ju en valp som alla andra valpar som behöver träna. 

Gällande din kommentar om att TS enbart ska ta promenaderna. 

Dumt! Då kommer de aldrig att bli av med problemet, det gäller att träna, träna, träna och träna! 

Bättre att som TS gör, ta tag i det nu innan hunden blir äldre och isåfall säkerligen ännu värre. 

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-11-05 09:27 #12 av: Maja2

#11 Jag skulle säga att den träningen bäst sker genom andra aktiviteter, än just promenaderna, som bevisligen inte fungerar alls. Det är en villfarelse att tro att man nödvändigt måste träna just där bekymret finns. Jag skulle hellre rekommendera att göra vettiga kontaktövningar, trickträning och passivitetsträning, till en början inomhus. Risken med att träna i skarpt läge, dvs att koncentrera sig på att promenera, för dem där promenaden inte funkar, är att det blir en ond cirkel, som de näppeligen kommer ur

Anmäl
2015-11-05 10:01 #13 av: Fialialej

-Anpassa aktivering efter hundens behov (läs på om de raser som finns i din hund)
-Läs på om hundens utvecklingsfaser
-Kontakta en instruktör (som använder sig av trevliga, konstruktiva metoder) som kan hjälpa er med den här typen av beteenden.
-Gå en valp/unghundskurs

"På natten är alla katter svarta"

Anmäl
2015-11-05 14:58 #14 av: Ikatza

som andra redan sagt, en kurs eller "privatlektion" med en hundtränare kan vara en bra idé - jag har iaf haft mycket nytta av de jag har gatt! att ha nagon utomstaende som kan titta pa hur ni gor, har massa erfarenhet, och kan ge bra rad, utan att vara "kanslomassigt" inblandad hjalper mycket. 

Det som har hjalpt oss mest iaf ar alla "talamodsovningar" som tranaren sa - antar att det ar liknande passivitetstraning.
Hon var alltid typ 100% "gogogogo!!" och jag tankte att, eftersom hon ar unghund, och av livliga raser - verkar sa iaf :) - sa ar det normalt att hon hoppar, nafsar, springer som ett jehu, leker som en bulldozer, etc etc.  

Men det tranaren sa, och som jag tyckte var valdigt hjalpfullt, var att, visst hon ar ung och sa, hon ar full av energi, men det betyder inte att hon inte kan vara lugn, koncentrera sig, och vanta pa nagot. Hon  kommer bli en mycket lugnare och lyckligare hund om hon lar sig att beharska sig sjalv - battre for bade henne och alla andra runtomkring.  Sa vi tranar mycket pa talamod, vanta innan vi oppnar dorren, vanta innan hoppa ut ur bilen, sitta ner nar vi kommer hem innan vi halsar, etc etc.. det ar inte alltid latt men det gar framat, och hon lar sig faktiskt supersnabbt!!

en mycket bra och enkel grej vi larde oss t.ex, ar att satta sig framfor dorren innan vi gar ut (oavsett om det ar tradgard eller "ut"). Och jag ska _inte_ saga "sitt", utan hon ska tanka sjalv, och komma pa det hon ska gora - det tyckte jag var superfiffigt!
jag star med handen pa dorrhandtaget - hon vantar, gnyr, tittar pa mig etc.. efter ett tag satter hon sig. Jag borjar oppna dorren lite smatt (en springa). om hon hoppar upp - stang snabbt igen (man far verkligen oppna liiiiiite grann). Tills hon satter sig igen. Upprepa tills hon sitter kvar med dorren oppen, da kan man saga valfritt ord att det ar ok att ga ut. Gjorde den ovningen med tranaren nar hon var pa hembesok - seriost, det tog nagon minut, sa hade hon forstatt! sa nu, istallet for att hoppa runt som en galning pa dorren, satter hon sig (alltid med en suck, men hon satter sig iaf :) ) framfor dorren varje gang vi ska ut, och sitter kvar tills jag sager till. nu har jag borjat ova att sjalv ga ut innan henne nar hon sitter kvar. Det verkar enkelt sa, men det ar sana sma ovningar (och framfor allt att hon ska tanka sjalv sa mycket som mojligt) som har gjort livet myyyycket enklare for oss. det ar fortfarande mycket jobb kvar ^^ men pratar och ser var tranare regelbundet, och vi tar en grej i taget.  

Annars, det som har funkat for oss, specifikt med nafsande och hoppande ar - som andra sagt ocksa- att ignorera, eller avsluta all rolig aktivitiet meddetsamma. 
Hoppar hon upp pa mig vander jag ryggen till och tittar bort, far ibland vanda mig runt i en liten cirkel tills hon trottnar och slutar, DA klappar jag henne (luuuuugnt! som ravynsfair sa, inget Wihaaaaou :) ).  Om under promenad kopplar jag pa och gar hemat.  hon hoppar inte upp pa mig langre - men daremot pa sambon, som inte ignorerar henne utan trycker ner henne och sager "nej". har sagt at honom att ignorera men hans forsta reaktion ar att saga "nej" och satta handen pa hennes huvud, och da far hon anda den uppmarksamhet hon vill ha.. maste fa sambon att vara mer konsekvent, men tycker det ar ett bra exempel - hon har forstatt att det inte lonar sig med mig, men med honom.. :) 
samma nar hon hoppar upp efter leksak och nafsar i luften (ganska laskigt nar det smaller ihop en kaft *klack* typ i ansiktshojd - jag ar ganska kort och hon hoppar hogt ^^)  - haller upp leksaken, vander mig om (igen, det kan ta ett tag, far sta ut med nagra "rygghopp" dar med), tills hon slutar och satter sig. i borjan fick hon aldrig leksaken om hon inte satt sig ner - nu racker det med att hon stannar upp framfor mig- men om hon hoppar igen - vips, bort med leksaken. hon fattade ganska snabbt det med (och satter sig dar igen med en suck :D). 
om hon nafsar, slutar jag omedelbart att klappa/leka och gar darifran. Annars nar hon var mindre sa gallskrek jag nar hon rakade nafsbita - det funkade bra ocksa. eftersom det ar lek, sa ar det sa hundar ocksa kommunicerar, dom skriker till nar dom vill att den andra ska sluta. testa det nagra ganger ocksa nar han "nafsar". 

sorry om langt - blir alltid lite passionerad nar jag pratar om hunden, och hur fantastiskt mycket bra hjalp vi har fatt av var tranare  :)

/en som aldrig haft hund innan :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.