Annons:
Etikettbeteende
Läst 999 ggr
doodlebreak
5/19/14, 3:21 PM

Valpen viftar inte på svansen!

Jag kommer nog bomba den här sidan med frågor. Jag är nämligen nybliven hundägare till en labradoodle-valp som nu är 9,5 vecka gammal. Eftersom han är min första hund så jag har inga erfarenheter av valpar…

Min första fråga är:
När börjar de ty sig? Visa att de tycker om en? Det låter kanske oviktigt, men min pojke viftar aldrig på svansen. Man tänker att de ska bli glada när man kommer igenom dörren eller kommer fram och hälsar på honom, men han bara tittar på mig. Det är samma med alla människor som vill hälsa på honom - han bara tittar på dem. När han fått nosa på mig/oss, och man sedan klappar honom, så börjar han bara nafsa med sina små kliande tänder. Han vill inte direkt mysa, någonsin.

Ja, ifall det är viktigt i sammanhanget så kanske jag ska beskriva hur han är annars?

Han sover helst själv under saker, där han kan gömma sig. Helt normalt, det vet jag, och något jag accepterar fullt ut.

Han är vild när man leker, men annars sover han mest. En typisk valp alltså, haha. Kanske lite osäker ibland - han piper ofta av vissa saker. Ofta vet jag inte varför. Men annars t.ex. i bilen, när han inte är så trött att han kan somna. Eller när han ser för mycket asfalt och inget gräs! En utmaning för en framtida cityhund… Men vi tar det stegvis. Vi håller oss mycket på hemmaplan för att han ska bli trygg här, och hänger mycket i parken intill. Vi omväxlar ibland med korta "asfaltpromenader" på 2 minuter för att få se lite stadstrafik på väg till en annan park.

Har ni några tips på vägen? Kan jag få honom att "gilla mig" mer, haha? Han är skitsöt när vi är på gräs i alla fall, han springer som ett skott till mig när jag sätter mig på knä, så helt värdelös är jag nog inte ;) Men så där gör han i och för sig mot alla…

Hälsningar valpen & jag

Annons:
[hejhejhej!]
5/19/14, 3:34 PM
#1

Hmm, vad ovanligt.. Låter inte som någon drömhund i mina ögon, haha..:/ Motsatsen mot min hund.. Mm, hoppas du får ordning på honom och vänta tio min så får du bättre svar kan jag lova! Välkommen till iFokus också!:)

Tanjis
5/19/14, 3:47 PM
#2

Att viffta på svansen betyder inte nödvändigtvis att hunden är glad, det betyder att denär uppspelt, kan vara av både posetiva och negativa känslor. Om en hund vill ha ihjäl en annan hund utav ilska så viftar hunden på svansen, när hunden är extremt orolig viftar den på svansen och så när den blir välidgt glad viftar den med på svansen. Det är en myt att en hund blir supder duper lycklig för att man kommer hem i sig sj, det är onaturligt för dom, visst att dom hälsar på flocken glatt men inte uppspelt, det uppspelta är vi människor som skapar, vi kommer hem och själva försöker låta glada och uppspelta och hojtar gud va du har varit duktig som jar varit själv! Det misstaget har jag sj gjort och har nu en 10 månaders valp som hoppar på mig när jag kommer hem och jag ignorerar henne och är likgiltig nu när hon är sån och hälsar på henne först när hon har lugnat sig. Alla hundraser /individer är inte människoälskare och man ska absolut inte tvinga hunden till att vara det heller, labrsdorer är ju väldigt glada i människor men pudlar däremot är som regel reserverade emot männisskor, dock ska hunden kunna känna sig avslappnad bland människor, alltså inte överspelt glad eller väldigt rädd eller nått annat, utan neutral. Sen är din valp så ung, valpen saknar säkert sin mamma och sina syskon väldigt mycket, låt det ta sin tid, valpen kommer ty sig till dig. Vill avsluta med att säga, gör ingen stor grej av att han inte viftar på svansen och är tokglad, uppmuntra det beteendet han har nu, att han är lugn och inte blir uppspelt, det önskar jag att jag skulle ha gjort, och jag önskar att någon skulle ha berättat det för mig tidigare :) .

doodlebreak
5/19/14, 5:06 PM
#3

Hej!
Jo jag tänker detsamma, att jag ska vara tacksam och uppmuntra lugnet. Men jag kan inte hjälpa att jag nästan blir lite ledsen…

Nu  t.ex, när jag ensamhetstränade lite, så brydde han sig inte om att jag gick.

Jag gick bort i tre minuter, vilket jag tänker är ganska mycket för att vara första gången jag lämnar honom, och då han stod ett par meter ifrån dörren. När jag kom tillbaka hade han lagt sig under soffan, och när han såg mig så brydde han sig inte det minsta - han bara låg ner och tittade på mig.

(Jag har övervakningskamera, så jag vet att han inte pep eller någonting.)

Vad tror ni andra - är det här ett ihållande beteende?

Så som de är som Valpar, är de också sådana som vuxna? Fast i starkare grad? Eller kan han förändras och bli en pigg eller åtminstone lite glad sak?

Tanjis
5/19/14, 10:33 PM
#4

Men är han pigg och nyfiken eller verkar han hängig? Min vuxna tjej som kom till oss var 6 år när hon kom och gammal avelshund och uppfostrad av ett riktigt proffs och min polare. När det bara var hon så var hon med sån här att hon inte var överdrivet intresserad i att vi kom hem. Nu sen vi fick valpen dock har hon apat efter lite men hon lyssnar ju bättre på mig än valpen som ska testa gränserna. Är du orolig tveka inte att kontakta veternär dock!

Upp till toppen
Annons: